Flygvapenmuséet i Linköping har byggt ut lokalmässigt men framförallt kvalitetsmässigt och återinvigdes idag av kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth. Under minst 15 år har det funnits behov och önskemål om att kunna bygga ut och under förra mandatperioden motionerade jag och flera andra östgötska riksdagsledamöter om detta i riksdagen.
Alliansregeringen har visat ett intresse. Därtill kom fyndet och bärgningen av DC 3:an, som sköts ner 1952. Att den skulle föras till Flygvapenmuséet och visas för allmänheten var naturligt. För att genomföra detta blev utbyggnaden nödvändig, vilket säkert bidrog till regeringens beslut.
Det är en upplevelse, som ger rysningar, att ta del av planet, vissa tillhörigheter från besättningen och läsa om historien kring nedskjutningen. En nyttig historielektion och en påminnelse om vad som varit.
En annan intressant och värdefull - och fantastiskt bra gjord - utställning är den som handlar om åren under det kalla kriget. Kopplingen till hur Sverige utvecklades illustrerat av familjen Folkessons hem levandegör historien på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt.
Jag är stolt som Linköpingsbo att detta intressanta muséum finns här. Jag hoppas att alla utbildningar från förskola till högskola/universitet nyttjar denna historiska guldgruva.
I muséet finns också ett Science Center. Där kan man som besökare prova på att vara flygledare, lära sig om hur man flyger och mycket mer.
Många ville se de återöppnade muséet idag (se Corren) och jag hoppas att många både Linköpingsbor och människor från när och fjärran gör ett och gärna fler besök där. Självklart är tillgängligheten hög (alla kommer in) och det finns restaurang och möjligheter att köpa intressanta böcker och - förstås - souvenirer med flyganknytning.
Så varmt välkomna, säger jag som Linköpingsbo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar