Visar inlägg med etikett DHR. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett DHR. Visa alla inlägg

torsdag 26 maj 2016

Regeringen sätter grupper mot varandra i ny LSS-utredning

Idag presenterades direktiven som ska styra den nya LSS-utredningen. Den som har trott att regeringens mål skulle vara att göra en rejäl genomgång utifrån medborgarperspektiv och mänskliga rättigheter avseende personer med funktionsnedsättning måste vara besvikna. Snarare har väl de som känt stor oro för framtiden - inte minst vad gäller den personliga assistansen - fått sina farhågor besannade. Mer om det på slutet.

Många punkter som regeringen beskriver som viktiga att belysa är områden som redan LSS-kommittén behandlade i betänkandet "Möjlighet att leva som andra" (SOU 2008:77).
Några exempel:
-Insatserna är inte likvärdiga i landet
-Tveksamhet kring insatsen råd och stöd
-Daglig verksamhet och instängningseffekter
-Personlig assistans, assistansersättning och kostnadsutveckling
-Huvudmannaskapsfrågan dvs ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
-Personkretsbestämmelserna

Väldigt lite av förslagen togs om hand av Alliansregeringen. En utredning innehåller alltid förslag som kan realiseras direkt och andra som behöver kompletteringsutredas för att belysa detaljer innan en lagstiftning kan sjösättas. Och en del accepteras inte av remissinstanser och/eller en riksdagsmajoritet och förpassas till arkivet. Konstruktion och omfattning av timpriset för schablonersättningen vid assistans är bara ett exempel på förändring som kunde ha varit på plats idag. Men i stället har modellen med ett schablonbelopp diskuterats och problematiserats under flera år. Fem utredningar/myndigheter under åren 2004-14 har analyserat ersättningsmodellens utformning. Inget av förslagen har ansetts möjligt att genomföra utan ytterligare utredning. Och varför, frågar jag mig, har inte någon sådan fördjupad utredning skett? Den frågan är inte ett dugg lättare att finna en bra konstruktion för idag än den var t ex 2008 när LSS-kommittén lämnade förslag.

Mycket i de nya direktiven andas ovanifrån perspektiv på den enskilde individen. Även om uttryck som självbestämmande och delaktighet används så handlar ändå mycket om att utreda möjlighet till olika regleringar. Ordet valfrihet är däremot svårt att hitta. Likaså att personlig assistans ska ge möjligheter att utöva föräldraskap. Studier, arbete och annan sysselsättning nämns som sådant som ska underlättas och de är förstås också viktiga delar i livet för en människa.

Uppenbart är att översynen av privata aktörer är viktig för regeringen. Vinstdrivande företag är den vanligaste driftsformen för personlig assistans skriver regeringen. Och vilken omfattning har då vinsterna i allmänhet? Så här skriver Vårdföretagarna "Ett utdrag från Upplysningscentralen visar att drygt 3 av 10 privata assistansföretag inte når upp till positivt resultat. De övriga 7 av 10 ligger på en genomsnittlig vinstmarginal på 4 procent för 2014." Regeringen vill även avskaffa möjligheten för assistansföretag att ge juridiskt stöd till blivande kunder vid ansökan om assistans. Men även Försäkringskassan och kommunerna använder jurister i mötet med den enskilde, eller hur?

Det är beklämmande att regeringen väljer att finansiera förbättringar på delar av LSS med besparing på en annan del nämligen assistansen. Ska nu personer som är beroende av en omfattande assistansinsats behöva leva i flera år med den oro som många redan idag upplever på grund av allt tuffare bedömningar. Det är ovärdigt ett välfärdssamhälle att ställa utsatta grupper mot varandra som regeringen gör i direktiven. Att välfärdens resurser ska gå till det de är avsedda för är självklart. Och därför ska kontrollfunktioner finnas så att fusk och annan brottslighet med system elimineras i så hög grad som möjligt. Men att utgå från att kostnaderna för ett välfärdsområde per automatik är för höga utan att fundera över varför, är inte seriöst. Intresse saknas av att utreda alternativkostnaderna om personer som behöver assistans inte får den.

Så här tycker några organisationer om dagens direktiv
- Pressträffen hade knappt startat innan det blev klart att LSS-utredaren behöver omarbetade direktiv. En sådan nödvändig förändring av ramarna för utredningen är att FN-konventionen ställer krav på Sverige att inte backa från redan etablerade rättigheter. Det måste vara utgångspunkten, inte som nu att göra nedskärningar.
Det säger Lika Unikas ordförande Maria Johansson i en kommentar till de direktiv som regeringen idag presenterade för en översyn av LSS och assistansersättningen.

Vi inom DHR känner oro för det stora fokuset på kostnadsutvecklingen och att utredningen inte ser LSS som den rättighetslag den är, så att de ursprungliga intentionerna uppfylls, Sverige har tidigare fått kritik från övervakningskommittén för FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar när det gäller personlig assistans, att den avvecklas istället för utvecklas.
– Inget företag ska bedriva assistans eller andra LSS- insatser med syfte att sko sig på bekostnad av personerna som har fått en insats. Lagen är till för att ge personer med funktionsnedsättning rättigheten att kunna leva sitt liv, hela sitt liv under dygnets alla timmar, på samma sätt som de allra flesta andra. Skulle denna rätt inskränkas så finns en risk för att staten bestämmer vad som ingår i vad som är goda levnadsvillkor och inte som lagens intention är nämligen individens. Då handlar det inte längre om personliga rättigheter utan om statlig välgörenhet säger Åsa Puide, ledamot i DHRs förbundsstyrelse
Text: DHR
 
”Ett av våra viktigaste medskick har varit att en samhällsekonomisk utredning kräver att man också tittar på samhällsvinsterna med reformen, något som lyser med sin frånvaro i regeringens direktiv. Man måste också titta på alternativa lösningar till insatserna och vad de skulle innebära för kostnader respektive vinster”, säger Stig Nyman, ordförande i Handikappförbunden

Några veckor efter valet 2018 ska uppdraget redovisas. Tillräckligt mycket lär väl ändå vara känt så att LSS kanske för en gångs skull kan bli en valfråga. Under ett antal år har alla partier påstått sig vara helt överens om funktionshinderpolitiken i allmänhet och LSS i synnerhet, vilket lett till att ingen riktig debatt uppstått. Valet 2018 blir det upp till bevis för partierna!








söndag 6 september 2015

Ett annat minst lika viktigt perspektiv på flyktingkatastrofen

Detta perspektiv synliggör DHRs ordförande i nedanstående blogg inlägg den 4 september. Bra Rasmus!

Flyktingkatastrofen angår även DHR! Vi har en viktig roll i samhällsdebatten.

European Disability Forum (EDF) har sänt ett öppet brev till Europeiska rådets ordförande  Donald Tusk, Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Europaparlamentets ordförande, Martin Schultz och EU-kommissionären med ansvar för migration, inrikesfrågor och medborgarskap, Dimitris Avramopoulos. I brevet riktar sig EDF till EU:s institutioner i ett försök att trycka på för ett upprättande av en omfattande och MR-baserad migrationspolicy. EDF kräver att EU svarar på den uppkomna situationen på ett humant vis, tillgodoser behoven och säkerställer säkerheten för familjer, människor med funktionsnnedsättningar och ensamkommande flyktingbarn. EDF menar att dessa individer nu blir behandlade på ett oförsvarligt vis. Brevet avslutas med att EDF kräver att "EU gemensamt och kraftfullt agerar på ett sätt som till fullo reflekterar EU:s värderingar vad gäller mänskliga rättigheter och värdighet".
I förra veckan skickade jag en begäran om att få träffa Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson för att bland annat diskutera situationen för flyktingar med funktionsnedsättning. Jag tycker att funktionshinderrörelsens perspektiv är viktiga i denna fråga. Vi har en tradition av att jobba för mänskliga rättigheter, debattera i frågor om människosyn och argumentera för det okränkbara och lika människovärdet. Vi måste våga se vår betydelse i viktiga samhällsdebatter. Ingen individ, ingen organisation eller makthavare bör känna sig oberörd eller undantagen i fråga om människovärde och mänskliga rättigheter. Det är det ena.
Det andra är att frågan i allra högsta grad också gäller personer med funktionsnedsättning. Vi vet att personer med funktionsnedsättning är bland de mest utsatta i världen. Vi vet att personer med funktionsnedsättning också i krissituationer är de mest utsatta. Det handlar både om att tillgodose behoven för en dräglig tillvaro där man befinner sig på flykt men dessförinnan handlar det om att överleva färden.
Jag välkomnar EDF:s initiativ och uppmaning till EU i debatten om flyktingkatastrofen och hoppas att den nordiska funktionshinderrörelsen kan verka i samma anda. 

söndag 27 maj 2012

En vecka präglad av tillgänglighetsfrågan

I går genomfördes årets tillgänglighetsmarsch runtom i landet. I Östergötland gick marschen i år i Linköping. God uppslutning från organisationerna med DHR i spetsen. Också politiken var representerad med flera lokala partiföreträdare. Flest tror jag vi var från Folkpartiet vars vikarierande riksdagsledamot Mathias Sundin (hemmahörande i Norrköping) också deltog. Se Carina Bobergs blogg.

ÖstgötaCorrespondenten hade i fredagens tidning en intervju med mig och en moderat riksdagsledamot från Motala (läs intervjun nedan).

ÖstgötaCorrespondenten 25 maj 2012
Darell (FP) kräver ny diskrimineringslag

- Beredd att gå samman med (S) mot (M)


 Linnéa Darell (FP) kräver en diskrimineringslag som omfattar tillgänglighet. Hon hamnar därmed på kollisionskurs med Moderaterna som hävdar att en ny lag skulle kosta samhället tio miljarder kronor.

- För att tala klarspråk är moderaterna en ”propp” när det gäller en ny diskrimineringslag, säger Linnéa Darell, som har stor erfarenhet av att arbeta med frågor som rör funktionshinder på lokal och nationell nivå.
Rätt att delta
För Linnéa Darell är tillgängligheten en fråga om mänskliga rättigheter, alla ska ha rätt att delta i samhällslivet.

- Det finns en rädsla för att näringslivet ska påverkas av höga ombyggnadskostnader. Men det finns inga sådana erfarenheter från andra länder med liknande lagstiftning.
Andreas Norlén, moderat riksdagsledamot från Östergötland, är Moderaterna en ”propp” när det gäller en ny diskrimineringslagstiftning?

- Vi är inte någon bromskloss. Tvärtom tar vi frågan om diskrimineringslagen på stort allvar. Vi vill göra en grundlig utvärdering och vi måste ha finansiering. Statskontoret har räknat på samhällskostnader på omkring 10 miljarder kronor per år.

Marsch för tillgänglighet
På lördag går marschen för tillgänglighet i Linköping och en mängd andra platser i landet. Det är för tionde året i rad handikapprörelserna genomför marschen ändå har det inte blivit någon lagändring.

Genom utredningen ”Bortom fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund” finns ett färdigt lagförslag om att klassa otillgänglighet som diskriminering. Förslaget har legat på regeringens bord sedan december 2010. Det finns också en majoritet i riksdagen för att rösta igenom ett sådant lagförslag.

- Socialdemokraterna stödjer handikapprörelsen när det gäller tillgängligheten. Vi brukar ju inte jobba så inom alliansen men i det här fallet är det frestande, säger Linnéa Darell och öppnar därmed för ett blocköverskridande beslut.

- Om den goda viljan fanns skulle en ny diskrimineringslag kunna träda i kraft inom ett år, tror hon.

Allt fler äldre
Förbundet Delaktighet handlingskraft rörelsefrihet (DHR) som arrangerar marscherna säger sig ha tröttnat på politikerna som säger sig vara för en ny lagstiftning men ändå inte driver igenom den. Därför kommer inga politiska tal att hållas vid marscherna i Stockholm och Göteborg. I Linköping är det Bo Svensson från DHR som håller tal.

- Kanske är det något slags politisk taktik Moderaterna håller på med, jag har svårt att förstå deras handlande. Det är inte bara personer med funktionsnedsättning som drabbas av bristande tillgänglighet, gruppen med äldre blir all fler.

Flera andra länder har en diskrimineringslag som omfattar tillgänglighet, hur ser du på det?

- Vi kan bara ta ansvar för hur situationen ser ut här, säger Andreas Norlén.
När tror du det kan komma en ny lag i Sverige?

- Det vågar jag inte ha en uppfattning om.
--------

Linnéa Darell har tidigare suttit i riksdagen där hon lagt flera motioner om funktionshindrades situation och i LSS-kommittén. Numera är hon kommunalråd och ordförande i omsorgsnämnden. Andreas Norlén sitter bland annat i Konstitutionsutskottet som bland annat arbetar med mänskliga rättigheter.

 Annika Rehn


Läs gärna inlägget på bloggen Fulldelaktighet.nu. Läs också mitt tidigare blogginlägg med länk till FP-rapport.