Bristande tillgänglighet infördes som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas för att inte tillräckliga åtgärder har vidtagits för att hen ska ha samma förutsättningar som personer utan funktionsnedsättning.
Nyligen avgjordes ett mål avseende bristande tillgänglighet i en skola i Vara av domstol (DO). En rullstolsramp var så dålig att den rullstolsburna eleven riskerade att skadas när han använde den.
Eleven tillerkändes ett skadestånd. Nu var detta en tingsrättsdom, vilket inte innebär prejudikat. Eventuellt kommer DO att överklaga för att få ett sådant.
För just på skolområdet finns en mängd anmälningar om bristande tillgänglighet. Av hittills 640 inkomna anmälningar om bristande tillgänglighet till DO avser ca 190 utbildningsområdet. Samtidigt som det är bra att brister uppmärksammas och anmäls så är det bedrövligt att svenska skolor inte bättre tillgodoser elevers behov av tillgänglighet.
Även om denna första dom inte är prejudicerande så leder den förhoppningsvis till att tillgänglighetsfrågan uppmärksammas och en uppryckning sker inom alla kommuners skolor.
Visar inlägg med etikett Diskriminering. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Diskriminering. Visa alla inlägg
tisdag 6 juni 2017
måndag 6 maj 2013
Bristande tillgänglighet i Friends Arena
I dagens P4 Extra berättar en förälder att hennes 13-årige son som är rullstolsburen och beroende av två assistenter för att kunna lyssna på en konsert i den ganska nybyggda Friends Arena inte får sitta ihop med sina assistenter. Den ena assistenten anvisas plats två meter bakom sonen och den andra till en annan plats längre bort.
Det är 2013 och arenan är ganska nybyggd. Nu måste korrigeringar ske för att personer med rullstol ska kunna sitta tillsammans med vänner eller assistenter.
Hur länge ska det dröja innan ansvariga för byggen av olika slag ska använda sig av sakkunskap i samband med byggnation?
Regeringen har i uppdrag att ta fram en lagstiftning, där otillgänglighet i olika sammanhang ska klassas som diskriminering. Sådan lagstiftning finns i USA, Australien, Norge, Storbritannien m fl länder. Varför ska det vara så svårt att få till den i Sverige?
Det är 2013 och arenan är ganska nybyggd. Nu måste korrigeringar ske för att personer med rullstol ska kunna sitta tillsammans med vänner eller assistenter.
Hur länge ska det dröja innan ansvariga för byggen av olika slag ska använda sig av sakkunskap i samband med byggnation?
Regeringen har i uppdrag att ta fram en lagstiftning, där otillgänglighet i olika sammanhang ska klassas som diskriminering. Sådan lagstiftning finns i USA, Australien, Norge, Storbritannien m fl länder. Varför ska det vara så svårt att få till den i Sverige?
lördag 16 juni 2012
Tack DO
En utmärkt saklig artikel i gårdagens GP och i Dagens Samhälle kring behovet av en lag där otillgänglighet klassas som diskriminering. Tack DO! All opinionsbildning behövs för att få en lagändring till stånd.
fredag 11 maj 2012
Ett samhälle där alla kan delta
Så lyder rubiken på Folkpartiets förslag från igår (2012-05-10) att införa skydd mot diskriminering på grund av bristande tillgänglighet i diskrimineringslagstiftningen. För oss folkpartister har det varit ett självklart mål sedan länge. Målet befästes ytterligare i höstas då landsmötet gav starkt stöd till en motion från Anne-Marie Ekström.
Sverige står bakom FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det betyder ett ansvar att se till att ha lika förutsättningar för deltagande i samhällslivet antingen man har en funktionsnedsättning eller ej. Så är det dock inte idag. Det finns regelverk i den riktningen och på flera områden t ex byggnormer, tillgänglig kollektivtrafik m fl men trots detta fortsätter vi att bygga fast oss i ett samhälle där många människor inte kan vara med på lika villkor.
Goda exempel och erfarenheter finns att hämta från andra länder. USA var först med en diskrimineringslag. År 1990, alltså för 22 år se´n kom ADA (Americans with Disabilities Act). Andra exempel är Australien (1992) och Norge 2009. Storbritannien, Hong Kong, Sydafrika och Frankrike har motsvarande lagstiftning.
Så det är hög tid för Sverige att leva upp till de åtagande som anslutningen till FN-konventionen innebär också i verkligheten och inte bara som en ministerunderskrift.
Nu är det ju också så att god tillgänglig för personer med funktionsnedsättning även är bra för alla andra medborgare. För äldre (notera den demografiska utvecklingen), för familjer med barnvagnar m fl. Vi ska också komma ihåg att även den som inte har en funktionsnedsättning idag kan ha ett stort behov i morgon på grund av en stroke, en trafikolycka eller annan händelse som förändrar livet.
En vanlig invändning från både politiskt håll som från näringsliv och andra aktörer är att en lagreglering skulle komma att betyda orimligt stora kostnader. Men i de länder som haft diskrimineringslagstiftning i tjugotalet år finns inga belägg för det. Inte heller att rättsväsendet belastats onomalt mycket rörande anmälningar om diskriminering.
Hur skulle då en lag se ut i Sverige? Ja, det finns faktiskt ett färdigt förslag att genomföra. Utredningen "Bakom fagert tal" från 2010 fick övervägande positiv respons och Folkpartiets uppfattning är att grunden finns för att snabbt åstadkomma en lagstiftning. Vad gäller kostnadsfrågan, som några remissvar uttryckt oro för, så menar utredaren att berörd verksamhet måste kunna bära kostnaden - lagen ska inte driva verksamheter i konkurs. Och, som jag skrev ovan, erfarenheter från andra länder visar inte på att orimliga kostnader blir konsekvensen av en dylik lagstiftning.
Folkpartiets ställningstagande är glasklart. Bristande tillgänglighet ska anses vara diskriminering. Grunden för vårt ställningstagande är liberalismens mål att varje individ i så stor utsträckning som möjligt ska ha makt att forma sitt liv. Nu väntar vi på övriga partiers besked!
Sverige står bakom FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det betyder ett ansvar att se till att ha lika förutsättningar för deltagande i samhällslivet antingen man har en funktionsnedsättning eller ej. Så är det dock inte idag. Det finns regelverk i den riktningen och på flera områden t ex byggnormer, tillgänglig kollektivtrafik m fl men trots detta fortsätter vi att bygga fast oss i ett samhälle där många människor inte kan vara med på lika villkor.
Goda exempel och erfarenheter finns att hämta från andra länder. USA var först med en diskrimineringslag. År 1990, alltså för 22 år se´n kom ADA (Americans with Disabilities Act). Andra exempel är Australien (1992) och Norge 2009. Storbritannien, Hong Kong, Sydafrika och Frankrike har motsvarande lagstiftning.
Så det är hög tid för Sverige att leva upp till de åtagande som anslutningen till FN-konventionen innebär också i verkligheten och inte bara som en ministerunderskrift.
Nu är det ju också så att god tillgänglig för personer med funktionsnedsättning även är bra för alla andra medborgare. För äldre (notera den demografiska utvecklingen), för familjer med barnvagnar m fl. Vi ska också komma ihåg att även den som inte har en funktionsnedsättning idag kan ha ett stort behov i morgon på grund av en stroke, en trafikolycka eller annan händelse som förändrar livet.
En vanlig invändning från både politiskt håll som från näringsliv och andra aktörer är att en lagreglering skulle komma att betyda orimligt stora kostnader. Men i de länder som haft diskrimineringslagstiftning i tjugotalet år finns inga belägg för det. Inte heller att rättsväsendet belastats onomalt mycket rörande anmälningar om diskriminering.
Hur skulle då en lag se ut i Sverige? Ja, det finns faktiskt ett färdigt förslag att genomföra. Utredningen "Bakom fagert tal" från 2010 fick övervägande positiv respons och Folkpartiets uppfattning är att grunden finns för att snabbt åstadkomma en lagstiftning. Vad gäller kostnadsfrågan, som några remissvar uttryckt oro för, så menar utredaren att berörd verksamhet måste kunna bära kostnaden - lagen ska inte driva verksamheter i konkurs. Och, som jag skrev ovan, erfarenheter från andra länder visar inte på att orimliga kostnader blir konsekvensen av en dylik lagstiftning.
Folkpartiets ställningstagande är glasklart. Bristande tillgänglighet ska anses vara diskriminering. Grunden för vårt ställningstagande är liberalismens mål att varje individ i så stor utsträckning som möjligt ska ha makt att forma sitt liv. Nu väntar vi på övriga partiers besked!
måndag 6 juni 2011
Hur länge ska Tillgänglighetsmarschen behövas?
I lördags deltog jag i Tillgänglighetsmarschen i Norrköping (Radio Östergötland). För nionde året arrangeras denna marsch. I år på 32 orter runtom i landet. Alla med samma budskap: "Gör otillgänglighet till ett diskrimineringsbrott mot personer med funktionsnedsättning. Se Tillgänglighetsmarschen 2011, hemsida.
Min uppmaning till regering och riksdag är: Det är hög tid att gå från ord till handling!
Jag vet att remissvaren också på den senaste utredningen "Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som diskriminering" innehåller många för och emot. Men ett flertal andra länder har hittat lösningar. Även om det ibland inneburit att gå emot vissa remissinstanser synpunkter. Det modet förväntar jag mig av en svensk regering och framförallt av mina egna partivänner.
Låt årets marsch bli den sista. Eller kanske så här: låt tio-års-jubiléet bli ett firande av att år 2012 har en lag införts som innebär att otillgänglighet är ett diskrimineringsbrott mot personer med funktionsnedsättning.
Andra bloggar: Marianne Åhman, http://fulldelaktighet.nu/?p=2201
Min uppmaning till regering och riksdag är: Det är hög tid att gå från ord till handling!
Jag vet att remissvaren också på den senaste utredningen "Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som diskriminering" innehåller många för och emot. Men ett flertal andra länder har hittat lösningar. Även om det ibland inneburit att gå emot vissa remissinstanser synpunkter. Det modet förväntar jag mig av en svensk regering och framförallt av mina egna partivänner.
Låt årets marsch bli den sista. Eller kanske så här: låt tio-års-jubiléet bli ett firande av att år 2012 har en lag införts som innebär att otillgänglighet är ett diskrimineringsbrott mot personer med funktionsnedsättning.
Andra bloggar: Marianne Åhman, http://fulldelaktighet.nu/?p=2201
lördag 31 juli 2010
Diskriminering
Trots lagar mot diskriminering på olika områden så utsätts ändå människor för kränkande och till och med brottsliga handlingar, som har sin grund i diskriminering. Corren har idag ett reportage (länk saknas tyvärr) om situationen för hbt-personer i Linköping. Även om det är bättre idag än för ett tiotal år sedan så vågar inte alla vara öppna med sina livsmönster.
Min partikollega och landstingspolitiker Reza Zarenoe säger till tidningen att han vill att Östergötland ska bli ett hbt-län. Två förslag har Reza. En jämlik vård där också hbt-personer har rätt till barn genom provrörsbefruktning utan att behöva betala och ett bra bemötande. Dessutom vill Reza ha fler hälsokommunikatörer, som kan sprida kunskap i dessa frågor.
Läs mer om artikeln på Carinas blogg.
Annan omfattande diskriminering utsätts romer för i Sverige (och runtom i Europa och övriga världen). Igår redovisade Maria Leissner (också folkpartist bl a tidigare partiledare) utredningen "Romers rätt - en strategi för romer i Sverige."
Läs om utredningen och Delegationen för romska frågor på regeringskansliets hemsida. Se också integrationsminister Nyamko Sabunis uttalanden samt hennes Nyhetsbrev.
Utredningen kring romers situation är en mycket sorglig läsning om utanförskap. Jag upphör aldrig att förvånas över hur djupt rotade fördomarna mot romer är i Sverige än idag. Att det nästan utan att alls ifrågasättas kan förekomma att romska kvinnor körs ut ur butiker eller - om de hunnit komma in - bevakas därför att de på grund av fördomar tros vara ute för att stjäla. I Norrköping ifrågasattes en deltagare i konferens på ett hotell när hon tog en kopp kaffe. Ifrågasättande gällde om hon hade på hotellet att göra! Kvinnan anmälde hotellet och fick rätt till slut efter dom i Hovrätten. Bra så men det räcker uppenbarligen inte för att få slut på den diskriminerande behandlingen av romer.
Min partikollega och landstingspolitiker Reza Zarenoe säger till tidningen att han vill att Östergötland ska bli ett hbt-län. Två förslag har Reza. En jämlik vård där också hbt-personer har rätt till barn genom provrörsbefruktning utan att behöva betala och ett bra bemötande. Dessutom vill Reza ha fler hälsokommunikatörer, som kan sprida kunskap i dessa frågor.
Läs mer om artikeln på Carinas blogg.
Annan omfattande diskriminering utsätts romer för i Sverige (och runtom i Europa och övriga världen). Igår redovisade Maria Leissner (också folkpartist bl a tidigare partiledare) utredningen "Romers rätt - en strategi för romer i Sverige."
Läs om utredningen och Delegationen för romska frågor på regeringskansliets hemsida. Se också integrationsminister Nyamko Sabunis uttalanden samt hennes Nyhetsbrev.
Utredningen kring romers situation är en mycket sorglig läsning om utanförskap. Jag upphör aldrig att förvånas över hur djupt rotade fördomarna mot romer är i Sverige än idag. Att det nästan utan att alls ifrågasättas kan förekomma att romska kvinnor körs ut ur butiker eller - om de hunnit komma in - bevakas därför att de på grund av fördomar tros vara ute för att stjäla. I Norrköping ifrågasattes en deltagare i konferens på ett hotell när hon tog en kopp kaffe. Ifrågasättande gällde om hon hade på hotellet att göra! Kvinnan anmälde hotellet och fick rätt till slut efter dom i Hovrätten. Bra så men det räcker uppenbarligen inte för att få slut på den diskriminerande behandlingen av romer.
tisdag 3 november 2009
Gravida fick rätt
Äntligen fick de kvinnor, som via Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämt Försäkringskassan för att de inte fått sitt sjukdomstillstånd godkänt under graviditet. De flesta medier kommenterar bl a Svd, DN, Aftonbladet.
Jag förstår inte hur FK kunnat hamna så fel? Att graviditet inte är en sjukdom är sant. Men om en kvinna av någon orsak under graviditeten blir oförmögen till arbete så måste väl detta i allsin dar räknas som just ej arbetsför.
Som ett resultat av att DO vann diskrimineringsmålet så anser nu FK att en särskild graviditetsförsäkring behövs. Det är också tämligen korkat. Det finns ju en sjukförsäkring att tillämpa, eller hur?
Jag utgår från att inget överklagande sker från Försäkringkassan. Myndigheter ska inte jaga folk och dessutom lägga pengar på rättsprocesser när de så uppenbart själva har gjort en missbedömning.
Jag förstår inte hur FK kunnat hamna så fel? Att graviditet inte är en sjukdom är sant. Men om en kvinna av någon orsak under graviditeten blir oförmögen till arbete så måste väl detta i allsin dar räknas som just ej arbetsför.
Som ett resultat av att DO vann diskrimineringsmålet så anser nu FK att en särskild graviditetsförsäkring behövs. Det är också tämligen korkat. Det finns ju en sjukförsäkring att tillämpa, eller hur?
Jag utgår från att inget överklagande sker från Försäkringkassan. Myndigheter ska inte jaga folk och dessutom lägga pengar på rättsprocesser när de så uppenbart själva har gjort en missbedömning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)