Visar inlägg med etikett Integration. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Integration. Visa alla inlägg

tisdag 10 mars 2015

Segregationen ökar

En återkommande samhällsfråga är integration alternativt beskrivningar om segregation. De senaste veckorna har Dagens Nyheter granskat var i landet som segregationen är som störst och var den ökat mest under senare år. En kommun där ökningen är påtaglig är min hemkommun Linköping, vilket också uppmärksammats av lokalmedia (Corren) i artiklar och på ledarsidan.
Visst är det angeläget att uppmärksamma dessa problem. Angeläget, för att inte säga absolut nödvändigt, är också att den negativa utvecklingen kan vändas till en mer positiv, vilket är lättare sagt än gjort. Kan bara konstatera att språk och jobb är förutsättningarna som måste till.

lördag 21 februari 2015

Tänk om integration är enkelt!

I Rädda Barnens tidning Barn nr 1/2015 intervjuas i ICA-handlaren Jonas Berg Södertälje. Jonas anställer många människor med utländsk bakgrund. Hans resonemang är så här:
"Tänk om det är enkelt! Att hela frågan om integration inte är så svår. Jag säger, skit i språket och kom hit och jobba. Jag tror på dig. Om du bara vill är jag övertygad om att du klarar av att sortera burkar. Och sedan kan du gå vidare. Ledningsgruppen, vad som helst. Språket kommer med arbetet."

Är det inte det politiker också säger. Språket kommer med arbetet. Varför ska det vara så svårt att genomföra i praktiken?

Det finns nog några fler företagare som resonerar som Jonas. Men de är alltför få. Och kanske att de hämmas av byråkratiska regler när/om de försöker. Det behövs företagare som vill/vågar ta saken i egna händer. Som Jonas i Södertälje.

fredag 6 februari 2015

FP-inlägg i integrationsdebatten

Idag skriver Daniel Andersson, kommunalråd (FP) i Linköping i Aftonbladet att Folkpartiets integrationspolitik ska utgå från ett fortsatt öppet Sverige och att de som kommer hit ska ges en god chans att lära sig svenska och att jobba.

Själv har jag en debattartikel i tidningen NU i samma anda.

Publicerad i NU nr 6/2015
Kraven är omöjliga att uppfylla idag

I Folkpartiets senaste förslag till åtgärder för bättre och snabbare väg till integration har ett antal krav ställts. Jag delar uppfattningen att socialliberalismen inte är kravlös.  Men här tycker jag att kravställandet på individerna hamnat fel beroende på att kraven är nästintill omöjliga att uppfylla idag.

När vi folkpartister vill övertyga människor om att det är bra med invandring så är våra argument alltid att ”alla, dvs. invandrarna, vill jobba. Ingen vill leva på bidrag”.  Min erfarenhet av samtal med människor i utanförskap gör mig övertygad om detta är sant. Både vuxna och ungdomar vill ha ett jobb och kunna försörja sig.  

En absolut förutsättning för att krav på jobb ska kunna ställas är att det verkligen finns jobb att få.  Den frågan lyfts också av partiledning och arbetsgrupp men först som punkt nummer tre.  Den borde ha varit nummer ett. Utan bättre förutsättningar än idag att få denna försörjning, som Folkpartiet nu kräver av den enskilde, så blir de övriga kraven orimliga. Och om nu partiledning och arbetsgrupp anser att ordet ”krav” måste finnas med i Folkpartiets integrationsförslag så varför inte ställa krav också på offentliga arbetsgivare, näringsliv, fackliga organisationer med flera intressenter på arbetsmarknaden.  ”Arbetsrätten måste moderniseras” skriver arbetsgruppen. Utmärkt! Vad hindrar oss från att på allvar ställa det kravet och ta den debatten? Jag vet att vår riksdagsgrupp krävt en översyn av Arbetsförmedlingen och dess uppdrag. Gott så – men det räcker inte. Även en effektivare Arbetsförmedling måste ha jobb att förmedla.

Förslaget om ett jobb-incitament även i uppehållstillståndet är för mig obegripligt av flera skäl. Svårigheterna att få jobb, som jag beskrivit ovan, är ett. Ett annat är varför ett ”jobb-incitament” skulle förstärka individens önskan att få stanna här och skapa sig en ny framtid.  I denna dröm ingår för alla just ett jobb och försörjning . Och om ett sådant skulle införas vad är definitionen på egen försörjning? Är det en tillsvidareanställning eller ett livskraftigt företagande? Vilken inkomstnivå ska en individ anses behöva ha för att vara självförsörjande?  Den frågan kommer säkert att sysselsätta ett antal byråkrater. Hur mycket myndighetsadministration ska till för att ett permanent uppehållstillstånd ska utfärdas?

Linnéa Darell
Fd riksdagsledamot (FP)

 

 

 

söndag 6 mars 2011

Snart ny vecka igen

Synd att dygnet inte har mer än 24 timmar och att några av dem måste användas för sömn. Det finns ju så mycket spännande att uträtta och att lära sig. Det är verkligen en förmån att få jobba med politik på heltid (även om heltid är långt utöver 40 timmars vecka).

Några axplock ur den gångna veckan och inför den nya.

I tisdags kväll var jag inbjuden att vara ordförande vid Resurspoolens årsmöte i Linköping. Resurspoolen är Linköpings frivilligcentral och bedrivs verkligen med frivilliga krafter. Visserligen med ett visst stöd av kommunalt föreningsbidrag men i övrigt helt föreningsdriven. Jag var med vid starten i början av 1990-talet och har sedan följt dess utveckling. Underbart att möta så mycket engagemang från det vi numera kallar civilsamhället.

I torsdags deltog jag i en konferens om Evidensbaserad praktik. Intressant föreläsning kring vad det innebär att tillämpa evidensbaserad socialtjänst i praktiken. Mycket lärorikt!

På kvällen var jag på hockey Linköping-AIK. Det är inte mitt största intresse men idrotten har blivit stor i Linköping med LHC:s framgångar. Framgång som dock inte speglades riktigt just i torsdagsmatchen. Men nu är det slutspel och då hoppas vi alla Linköpingsbor på att spelarna bjuder till ordentligt. Hur eller hur - en trevlig kväll med flera intressanta möten.

Även fredagen innebar konferens. Denna dag i grannstaden Norrköping. Ämnet handlade om urbant utvecklingsarbete eller stadsdelsutveckling, som båda kommunerna deltar i. Kändes riktigt folkpartistiskt då statens del i det hela hör hemma hos integrationsminister Erik Ullenhag (FP).
Dagen bestod av dels redovisning av hur arbetet ser ut i de båda kommunerna och dels av en föreläsning kring vad som krävs för att de långsiktiga målen ska uppnås.

I mitt avslutningsanförande nämnde jag tre ord som mer än andra fastnat hos mig under dagen. Orden var Analys, Samverkan och Egenmakt. Gör vi rätt analys kring vilka behov som finns av utveckling i de stadsdelar som ingår i dylika projekt? Vi talar mycket om hur mycket vi samverkar i olika konstellationer. Men vad uppnås? Är det verkligen gemensamt arbete vi gör? Och egenmakt - vad menar vi egentligen? Alla politiker bejakar begreppet. Hur tydliga är vi då i direktiven ut i de kommunala organisationerna? Och hur tydliga vill alla vara?
Som sagt - en dag som bjöd på många reflektioner och ett arbete att göra på hemmaplan.

Lördag-söndag med frissabesök, melodifestival, Vasalopp på TV ( spännande slutspurt på både dam- och herrsidan), telefonsamtal till dottern, egen motion och kommunstyrelsehandlingar.

En ny spännande vecka väntar med nytt att lära och nytt att uträtta. Bland annat ska jag besöka en daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning, träffa beredningsgruppen för kommunala handikapprådet, sammanträde med kommunstyrelse resp partigrupp och lite annat av varierande slag.