Visar inlägg med etikett Internationella kvinnodagen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Internationella kvinnodagen. Visa alla inlägg

torsdag 8 mars 2018

Tunga uppdrag till två kvinnor på Internationella kvinnodagen

Idag den 8 mars utsåg regeringen Lena Hallengren till minister efter Åsa Regnér. I Lenas ministeruppdrag ingår ansvaret för den fortsatta utredningen kring LSS och personlig assistans. Från funktionshinderorganisationerna ser jag förhoppningar om nya utredningsdirektiv och en sundare syn på politikområdet. Det är naturligtvis mycket önskvärt att dessa förhoppningar uppfylls. Återstår att se.

Ytterligare en maktposition tilldelades idag en kvinna. Funktionsrätt Sverige har valt Elisabeth Wallenius som ny ordförande. Hon är idag ordförande för det förbund hon var med och startade för tjugo år sedan nämligen Riksförbundet Sällsynta Diagnoser. Hoppas nu att Funktionsrätt Sverige får arbetsro efter turbulensen kring Lars Ohly. Förbundet har många viktiga uppgifter framför sig. Inte minst den ovan beskrivna LSS-utredningen där alla goda krafter behövs för styra arbetet mot en utvecklad lagstiftning i stället för avvecklad.

tisdag 8 mars 2011

Internationella kvinnodagen

Vid denna sena timme så gör jag det lätt för mig och kopierar in en länk till ett inlägg jag nyss gjort på min Corren blogg.
Länkar också till den artikel jag refererar till.

måndag 8 mars 2010

Internationella Kvinnodagen 100 år

Just precis - internationella kvinnodagen har faktiskt funnits i etthundra år. Och fortfarande uppmärksammas kvinnofrågorna den 8 mars varje år. Ibland kan jag undra om uppmärksamheten på kvinnolöner, på våldet mot kvinnor, på ojämlika förhållanden av andra slag i arbetslivet etc inte alls skulle ske om den 8 mars inte återkom varje år. Nja, riktigt så är det förstås inte. Men nog borde väl mer kunnat förändrats till det bättre på dessa hundra år.

Visst borde väl lika lön för lika arbete vara genomfört? Flickor och pojkar har samma möjligheter till en bra utbildning. Flickorna är till och med duktigare i skolan än pojkarna. Trots detta så finns fortfarande ojämlikhet på arbetsmarknaden.

Visst borde mäns våld mot kvinnor vara historia? Men istället känns det som om det ökat. Möjligen kan den känslan bero på att våldet uppmärksammas mer idag. Och det är bra att så sker. En öppen debatt är bättre än att sopa problemen under mattan. Alliansregeringen med Nyamko Sabuni (FP) som jämställdhetsminister har verkligen satt fart på arbetet med att förändra mäns våld mot kvinnor. Och inte minst har hon i egenskap av integrationsminister satt fokus på det s.k. hedersrelaterade våldet. Också i sitt tal i FN förra veckan uppmärksammade Nyamko frågorna om kvinnovåld. Läs talet här.

Nyamko Sabuni var också talare vid Folkpartiets länsförbund årsmöte i Östergötland i lördags. Se Correns referat i dagens tidning.

Andra intressanta mediainslag denna 8 mars är en artikel i Aftonbladet av EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) och finansminister Anders Borg (M) om behovet av fortsatt jämställdshetsarbete inom EU trots finanskris.

En annan debattartikel är Mona Sahlins med rubriken "Därför har vi så starkt stöd bland kvinnor". Nästan hela den långa artikeln handlar om påståenden, mer eller mindre sanningsenliga, om Alliansregeringens politik och väldigt lite om det som rubriken anger. Vad tror de kvinnor, som nu säger sig sympatisera med det röd-gröna alternativet inför höstens val, kommer att hända på jämställdhetsområdet? Om det vore så att (S) har en bättre politik för jämställdhet, varför har vi i Sverige då inte kommit längre på en rad områden? Socialdemokraterna har haft mycket gott om tid att redan åstadkomma ett mycket mer jämställt samhälle om de haft viljan - och förmågan. Men sanningen är att socialistisk feminism inte leder till ökad jämställdhet i samhället. Att alltid se grupper framför individer ger inte önskat resultat. Som kvinna kan jag bara beklaga att så många medsystrar inte vill inse det.