Corren ledarskribent Christian Dahlgren skriver idag om Linköpings Stadshus AB och menar att åtminstone oppositionen borde fundera på avyttring av de kommunala bolagen som eventuell valfråga.
Dahlgren är i detta avseende historielös. På 1990-talet gick jag som kommunalråd/gruppledare för Liberalerna (dåvarande Folkpartiet Liberalerna) i bräschen för att få till stånd en plan för just detta. Partiet sade även Nej till bildandet av Stadshus AB. Att bilda kommunala kommunkoncerner gick som våg över Kommun-Sverige vid den tiden. Så att avslå förslag om bildandet av Stadshus AB och att därtill föreslå försäljning av hela eller åtminstone delar av framförallt Tekniska Verken och Stångåstaden var verkligen att gå mot strömmen.
Moderaterna var till viss del med på tåget utom vad gällde bildandet av Stadshus AB. Man menade att så länge kommunen ägde bolag kunde man lika gärna också ha ett "skattplanerarbolag" som var skälet till bildandet.
Vad tyckte då Linköpingsborna? Ja, jag kunde snart konstatera att Linköpingsborna älskar sina kommunala bolag. Och med betoning på "kommunala".Till viss del beroende på att Linköpings kommunala bolag är välskötta och vinstgivande. Så har det inte alltid varit i andra kommuner. Men också för att de flesta medborgare är djupt skeptiska till privat bolagsägande. De som hörde av sig uttryckte oro för höjda taxor och höjda hyror. Många tyckte också att när nu bolagen gick med vinst så varför skulle den tillfalla privata ägare. De enda positiva reaktioner jag fick under de år som bolagsfrågan var "het" i kommunpolitiken var när jag och Liberalerna gick emot fullmäktigebeslutet om bildandet av Stadshus AB. De positiva reaktionerna kom från några privata företagare, som reagerade mot att en kommun ängar sig åt skatteplanering.
Inom partierna, även i mitt eget, menade många att Allianspartierna (även om vi inte använde den beteckningen då) förlorade röster i valet 1998 på diskussionen om bolagen och framförallt tankar om att bredda ägandet av Tekniska Verken.
Vi som mest drev frågan dvs jag och moderaternas dåvarande kommunalråd/gruppledare försvann så småningom från den lokala politiken. När jag sedan återkom efter 2006 års val fanns inte frågan om kommunala bolags vara eller inte vara på agendan vare sig hos Liberalerna eller något annat parti. Så Dahlgrens önskan inför valet 2018 lär grusas. Tyvärr, tycker jag fortfarande.
Visar inlägg med etikett Kommunala bolag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kommunala bolag. Visa alla inlägg
tisdag 14 mars 2017
torsdag 21 februari 2013
Kommunens överskott behövs till kommande investeringar
Linköpings kommun har en stark och välskött ekonomi. Under flera år har bokslutet visat överskott. För 2012 blev det 398 mkr. Samtidigt ger Svensk kommunrating för tredje gången i rad Linköping högsta finansiella betyg. Till saken hör också att kommunen har regionens lägsta skatt (30,25 inkl Landstingets 10,27).
Bokslutsöverskottet har uppkommit genom framförallt
Kommunen har inga lån och tack vare de senaste årens överskott kan nu omfattande investeringar till nytta för Linköpingsborna många år framöver genomföras utan påfrestningar på verksamheter t e x skola, vård och omsorg.
Den del av överskottet 2012 som utgörs av återbetalade försäkringspremier kommer att användas till kompetensutveckling av personal inom skola, vård och omsorg.
Mot denna bakgrund är det med viss förvåning jag läser dagens ledare i ÖstgötaCorrespondenten med rubriken "Sluta överbeskatta Linköping!" Som synes ovan så är det inte verksamhetsöverskott som generas i bokslutet. Nu skulle man förstås kunna påstå att verksamheterna är så ineffektiva att det därför inte blir några direkta överskott. Mot det talar att t ex äldreomsorgen i Linköping har bland de lägsta kostnaderna i landet samtidigt som nöjdheten bland de äldre är bland den högsta i landet utifrån Socialstyrelsens öppna jämförelser. Efter tjugo år av regelbundna upphandlingar på vård- och omsorgsområdet och omfattande konkurrens på skolområdet genom många friskolor så torde effektiviteten vara hyggligt god på i stort sett alla områden.
Ledaren föreslår att de vinstrika kommunala bolagen bör säljas eftersom kommunala bolag är en "hybrid mellan politik och affärsdrivande verksamhet". Jag delar beskrivningen av företeelsen kommunala bolag. Men jag vet att den inte delas Linköpingsborna. Jag och några partikollegor drev för ett antal år sedan tillsammans med företrädare för (M) och (KD) förslag om att bredda ägandet av energibolaget Tekniska Verken alternativt att sälja bolaget. Det gav ingen politisk framgång kan jag säga.
Linköpingsbornas vill ha sin elförsörjning via ett kommunalt bolag och man vill att kommunen ska gå i bräschen för miljösatsningar som t e x biogasutvecklingen, vilket skett via det kommunala bolaget.
Att kommunen inte skulle ha ett kommunalt bostadsbolag föresvävar inte heller särskilt många kommuninvånare liksom att inte skollokaler bör vara kommunägda.
Dessutom ska i ärlighetens namn också påpekas att de välskötta kommunala bolagens lämnar årlig avkastning till kommunkassan.
Så vad jag, Corren och möjligen en och annan Linköpingsbo må tycka om "hybriden kommunala bolag" så kommer nuvarande stabila kommunala ekonomi att behövas för att klara kommande investeringar. Och det är ingen överbeskattning. Det är god ekonomisk hushållning.
Bokslutsöverskottet har uppkommit genom framförallt
- återbetalning av premier till AFA försäkring (ägs av arbetsmarknadens parter)
- kommunens finansiella placeringar som ökat i värde
- något lägre befolkningsökning än prognosticerat ledde till lägre kostnader
- olika kommunala verksamheter fick totalt ett överskott på ca 40 mkr
Kommunen har inga lån och tack vare de senaste årens överskott kan nu omfattande investeringar till nytta för Linköpingsborna många år framöver genomföras utan påfrestningar på verksamheter t e x skola, vård och omsorg.
Den del av överskottet 2012 som utgörs av återbetalade försäkringspremier kommer att användas till kompetensutveckling av personal inom skola, vård och omsorg.
Mot denna bakgrund är det med viss förvåning jag läser dagens ledare i ÖstgötaCorrespondenten med rubriken "Sluta överbeskatta Linköping!" Som synes ovan så är det inte verksamhetsöverskott som generas i bokslutet. Nu skulle man förstås kunna påstå att verksamheterna är så ineffektiva att det därför inte blir några direkta överskott. Mot det talar att t ex äldreomsorgen i Linköping har bland de lägsta kostnaderna i landet samtidigt som nöjdheten bland de äldre är bland den högsta i landet utifrån Socialstyrelsens öppna jämförelser. Efter tjugo år av regelbundna upphandlingar på vård- och omsorgsområdet och omfattande konkurrens på skolområdet genom många friskolor så torde effektiviteten vara hyggligt god på i stort sett alla områden.
Ledaren föreslår att de vinstrika kommunala bolagen bör säljas eftersom kommunala bolag är en "hybrid mellan politik och affärsdrivande verksamhet". Jag delar beskrivningen av företeelsen kommunala bolag. Men jag vet att den inte delas Linköpingsborna. Jag och några partikollegor drev för ett antal år sedan tillsammans med företrädare för (M) och (KD) förslag om att bredda ägandet av energibolaget Tekniska Verken alternativt att sälja bolaget. Det gav ingen politisk framgång kan jag säga.
Linköpingsbornas vill ha sin elförsörjning via ett kommunalt bolag och man vill att kommunen ska gå i bräschen för miljösatsningar som t e x biogasutvecklingen, vilket skett via det kommunala bolaget.
Att kommunen inte skulle ha ett kommunalt bostadsbolag föresvävar inte heller särskilt många kommuninvånare liksom att inte skollokaler bör vara kommunägda.
Dessutom ska i ärlighetens namn också påpekas att de välskötta kommunala bolagens lämnar årlig avkastning till kommunkassan.
Så vad jag, Corren och möjligen en och annan Linköpingsbo må tycka om "hybriden kommunala bolag" så kommer nuvarande stabila kommunala ekonomi att behövas för att klara kommande investeringar. Och det är ingen överbeskattning. Det är god ekonomisk hushållning.
onsdag 31 mars 2010
Kvinnorepresentation i kommunala bolag
Har nyss sett Uppdrag Granskning om kvinnorepresentation (eller snarare brist på) i kommunala bolagsstyrelser. Det var (S) och (M) som granskades bland annat med exempel från Linköping. Trots ganska jämn könsfördelning i kommunfullmäktige så råder motsatt ordning i de kommunala bolagens styrelser. 32 kommuner lär inte ha en enda kvinnlig styrelserepresentant i sina bolag.
Personligen har jag prövat på styrelseuppdrag i bolag under ett par mandatperioder. Uppdrag som så att säga hängde ihop med att jag var kommunalråd. Det ena var i S:t Kors AB och det andra var i Kinda Kanal AB. Inget av uppdragen gav mersmak även om det var gott arbetsklimat i respektive styrelse. Jag har engagerat mig politiskt för att påverka utvecklingen av den kommunala kärnverksamheten d v s välfärdsområden skola, vård och omsorg. Dessutom gillar jag den politiska debatten. I ett kommunalt bolag är det bolagets bästa, som är uppdraget. Inte nödvändigtvis de politiska ideologierna.
Min grundinställning är att bolagiseringshysterin i kommunerna är fel. Det går att samverka mellan olika aktörer utan att det behöver ske i bolagsform. Och det går att bedriva de s.k. hårda frågorna inom ramen för nämndverksamhet. När verksamhet läggs i bolag minskar medborgarnas insyn och kontroll även när styrelsen består av politiskt valda.
Personligen har jag prövat på styrelseuppdrag i bolag under ett par mandatperioder. Uppdrag som så att säga hängde ihop med att jag var kommunalråd. Det ena var i S:t Kors AB och det andra var i Kinda Kanal AB. Inget av uppdragen gav mersmak även om det var gott arbetsklimat i respektive styrelse. Jag har engagerat mig politiskt för att påverka utvecklingen av den kommunala kärnverksamheten d v s välfärdsområden skola, vård och omsorg. Dessutom gillar jag den politiska debatten. I ett kommunalt bolag är det bolagets bästa, som är uppdraget. Inte nödvändigtvis de politiska ideologierna.
Min grundinställning är att bolagiseringshysterin i kommunerna är fel. Det går att samverka mellan olika aktörer utan att det behöver ske i bolagsform. Och det går att bedriva de s.k. hårda frågorna inom ramen för nämndverksamhet. När verksamhet läggs i bolag minskar medborgarnas insyn och kontroll även när styrelsen består av politiskt valda.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)