Visar inlägg med etikett Skola. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skola. Visa alla inlägg

tisdag 6 juni 2017

Alltför många skolor brister i tillgänglighet

Bristande tillgänglighet infördes som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas för att inte tillräckliga åtgärder har vidtagits för att hen ska ha samma förutsättningar som personer utan funktionsnedsättning.

Nyligen avgjordes ett mål avseende bristande tillgänglighet i en skola i Vara av domstol (DO). En rullstolsramp var så dålig att den rullstolsburna eleven riskerade att skadas när han använde den.
Eleven tillerkändes ett skadestånd. Nu var detta en tingsrättsdom, vilket inte innebär prejudikat. Eventuellt kommer DO att överklaga för att få ett sådant.

För just på skolområdet finns en mängd anmälningar om bristande tillgänglighet. Av hittills 640 inkomna anmälningar om bristande tillgänglighet till DO avser ca 190 utbildningsområdet. Samtidigt som det är bra att brister uppmärksammas och anmäls så är det bedrövligt att svenska skolor inte bättre tillgodoser elevers behov av tillgänglighet.

Även om denna första dom inte är prejudicerande så leder den förhoppningsvis till att tillgänglighetsfrågan uppmärksammas och en uppryckning sker inom alla kommuners skolor.

torsdag 9 april 2015

Hur ska "välfärdsnotan" betalas?

"Så snabbt ökar välfärdsnotan" är rubriken på en artikel i Dagens Samhälle (nr 14/2015). Där beskrivs vad som väntar kommunerna de närmaste åren. Bland annat beskrivs trolig kostnadsökning mellan åren 2013-2020 för äldreomsorgen med 14 %, för omsorg om funktionsnedsatta med 13 %, för grundskola/förskoleklass med hela 19 %. På SKL (Sveriges Kommuner & Landsting) tror man att skattehöjningar väntar i flera, särskilt mindre, kommuner.

Det skulle vara intressant att se beräkningar på ekonomisk utveckling i KommunSverige om alla som vill och kan jobba men idag tvingas söka försörjningsstöd fick möjlighet till egen försörjning. Många av de miljoner i försörjningsstöd som idag utbetalas skulle finnas för de ökande kostnaderna i t ex skola och omsorg samtidigt som skatteintäkterna skulle öka.

Även om vissa av dagens kostnader kan uppfattas som "småpotatis" i förhållande till de ovan nämnda områdena så tror jag att kommunerna måste fundera över "vad ingår egentligen i den kommunala kärnverksamheten". Är det att medfinansiera infrastruktur som egentligen är statens ansvar fullt ut? Är det att finansiera miljoner i en årsbudget för extern samverkan av olika slag? Jag menar inte att varje kommun ska isolera sig från omvärlden men kanske att beloppen kan begränsas. Åtminstone borde resultatavstämning redovisas och bedömas i bokslut. Alltför ofta rullar beloppen vidare år efter år utan synliga resultat. Besöksnäring, eventstrategi, marknadsföring nationellt och internationellt?  Lönsamt - ja, vem bryr sig?
Ställs frågan till ledande kommunpolitiker så kan jag garantera att svaret är att kommunen måste "finnas på kartan" för att dra till sig fler företag = fler jobb. Även rekryteringsmöjligheter har på senare år blivit ett argument. Om dessa budgetmiljoner ger sådana effekter så är det ju bra. Men vem  redovisar huruvida just dessa årligt återkommande budgetposter ger avsedda resultat? Ingen, säger jag.

Nej, om inte betydligt fler kommer i arbete så kommer nog den ökande välfärdsnotan att få finansieras med dels skattehöjningar och dels med effektiviseringar inom skola, vård och omsorg. Om effektivisering innebär t ex förbättrade arbetsmetoder, utveckling av IT-stöd som är till gagn för individen och andra "riktiga" effektiviseringar då är det en positiv utveckling. Men om effektivisering egentligen är detsamma som besparingar som drabbar kommuninvånare i behov av stöd för att få leva ett värdigt liv eller elever i skolan som inte får stöd från tidig ålder då finns anledning att vara orolig över välfärdsnotan.

onsdag 24 oktober 2012

Gömda barn får rätt till skolgång

Riktigt bra att regeringen kommit överens med MP om skolgång för gömda barn, se utbildningsminister Jan Björklunds(FP) Nyhetsbrev. Alla barn behöver gå i skolan. Alla barn behöver ha sociala kontakter med jämnåriga.

Mer skola, se Carina Bobergs(FP) blogg.

onsdag 18 april 2012

Bra undervisning inte så viktigt för (S)

Tillbringat dag 1 av årets första budgetberedning. Alla nämnder får presentera sina första förslag inför budget 2013-14 (Linköping har två-årsbudget).
En av dagens nämnder var barn- och ungdomsnämnden. Utbildningskontorets presentation av hur planeringen för den nya skolan ser ut gladde mig som folkpartist. Och framförallt för framtidens elever naturligtvis.
Lite suck och stön från ansvarig politiker att staten inte skickar med tillräckligt med resurser samtidigt som kraven är jättetuffa och ska genomföras snabbt. Att staten inte skickar med tillräckligt med resurser kan jag också beklaga. Men det är inte FP som styr över finansdepartementet.
Att det går fort är viktigt för samhällsutvecklingen. Det tar, som bekant, lång tid att få genomslag av skolreformer.

Intressant att notera ett uttalande från en företrädare för (S): Vi behöver ju inte vara bäst i klassen. Tydligen tycker socialdemokraterna att kommunerna inte nödvändigtvis behöver leva upp till gällande lagstiftning om inte staten skickar med full finansiering. Om även kommande elevkullar får en fortsatt mindre bra undervisning har ingen betydelse uppenbarligen.  Tur för Linköpings elever att socialdemokraterna är i opposition.

onsdag 10 november 2010

"Utan minnets fasta punkter går vi vilse"

Johannes Åmans ledare idag DN är bland det bästa jag läst på länge. Åman referar den kritik som tydligen uttalats i Ekot (jag har inte hört den Eko-sändningen själv) kring kursplaner för skolan. Orsaken till kritiken lär vara att framtidens elever ska lära sig vissa grundkunskaper i bl a geografi.

Åmans motivering till varför faktakunskaper bör ha tyngd även i dagens undervisning är så bra att jag väljer att lägga in hela hans avslut. Jag instämmer till fullo.

"Vi lever i en tid när mängden av memorerade fakta krymper och tappar i status. Ändå behöver vi dem. Vi behöver en inre faktabank för att orientera oss, för att kunna ställa de relevanta frågorna och för att ha en idé om vad vi med teknikens hjälp ska söka efter.
Schackspelare kan beundras för sin analytiska förmåga. Men en stor del av denna förmåga vilar på memorerade spelöppningsanalyser och kunskap om historiska partier. De blixtrande infallen kommer inte ur en tom hjärna utan ur en fullastad.
Det är inte skolans uppgift att flyta med tidens ström. Tvärtom måste den våga försvara värdet av faktakunskap. Inte för att blindkartor eller kunskap om årtal och namn på historiska personer räcker, utan för att de är nödvändiga hjälpmedel."


Det känns mycket bra att den skolpolitik som nu genomförs av Folkpartiet och Alliansregeringen går i denna riktning. Skolan kommer att i högre grad våga försvara värdet av faktakunskap. Till gagn för eleverna och för hela samhället.



måndag 11 oktober 2010

Sjukförsäkring, Politisk PR, Ny läroplan

DN:s ledare idag måndag har rubriken "Omöjligt uppdrag". Det är sjukförsäkringen som avses. Ledarsidan menar att hur reglerna än utformas så kommer en del personer att känna sig fel behandlade. En del mer berättigat än andra.

Visst. Så är det nästan alltid eftersom lagar inte kan precisera hantering av varje enskilt fall. Men - och det är ett viktigt men - det är oftast tillämpningen som avgör hur människor uppfattar systemen. Och - minst lika viktigt - hur man bemöts vid kontakten med i detta fall Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Jag tror, precis som beskrivs i ledaren, att om samarbetet mellan dessa båda myndigheter organiseras utifrån "kundens" perspektiv så skulle mycket vinnas vad gäller de försäkrades uppfattning även beträffande regelverket.

Ska bli intressant att följa utvecklingen och den nye ministerns hantering.

PR i stället för forskning skriver Peter Wolodarski (DN 10 okt-10). Det handlar om regeringens kommunikationsstrateg Per Schlingmann, fd partisekreterare (M). Det känns lätt - åtminstone för mig - att instämma i Wolodarskis kommentarer. Förtroende för politiker, politiskt arbete och politiska beslut borde gå att vinna genom vad som faktiskt uträttas och inte genom PR-trick.

Idag har i alla fall resultatet av ett gediget politiskt arbete presenterats av utbildningsminister Jan Björklund, nämligen förslaget till ny läroplan för grundskolan. Läs mer om förslaget på regeringens hemsida och i Jan Björklunds Nyhetsbrev.

tisdag 24 augusti 2010

Om opinionsmätningar och vallöften

Aftonbladet redovisar en granskning av tillförlitligheten hos olika opinionsinstitut vad gäller väljarundersökningar. Opinionsmätningarna duggar ju tätt nu. Undersökningen bekräftar det väl många av oss har trott, nämligen att SIFO ligger närmast det som sedan brukar bli valresultat.

Lite roligt att just Aftonbladet redovisar SIFO:s mätningar som mest trovärdiga med tanke på att deras senaste mätning visade på egen majoritet för Alliansen. Antingen tycker Aftonbladet att det är bra eller så försöker man elda de röd-grönas valarbetare.

Duggar tätt gör också beskeden från partierna, oftast blockvis, vilka reformer som bör genomföras under nästa mandatperiod. Naturligtvis med förbehåll om den ekonomiska utvecklingen. Idag presenterade Allianspartierna (FP,M,C,KD) den gemensamma agendan för företagande och entreprenörskap.

Ett annat besked från Alliansen idag handlar om huvudmannaskapet för skolan. Under nästa mandatperiod ska en utvärdering av kommunaliseringen ske. Det är ett steg i rätt riktning att M,C och KD nu är beredda att utvärdera. Men fortfarande är det bara Folkpartiet som är beredda att förstatliga skolan.

Som jag skrev om igår så önskar en majoritet av väljarna att staten ska ta ansvar för en likvärdig skola över landet. Också Linköpings väljare har den åsikten enligt samma undersökning (idag presenterad av Lärarnas Riksförbund). Ett starkt opinionsstöd för FP i valet krävs för att möta väljarnas önskemål i frågan.

måndag 23 augusti 2010

Alliansens välfärdspaket

Idag har Allianspartierna (FP,M,C,KD) presenterat ett välfärdspaket omfattande sjukvård, tandvård, äldreomsorg och psykiatri. Så här sammanfattas paketet:

"Vi har nu enats om huvudinriktningen för de reformer och förstärkningar vi vill se inom sjukvården och äldreomsorgen under nästa mandatperiod:
Inom sjukvården föreslår vi reformer för förstärkt patientsäkerhet, en utvecklad tandvårdsreform, en permanent psykiatrisatsning och fortsatta insatser för förbättrad tillgänglighet genom en vidareutveckling av kömiljarden och skärpt vårdgaranti.
Inom äldreomsorgen föreslår vi reformer för förbättrad vård för äldre, ökad kvalitet och självbestämmande för äldre i boendet, ett omsorgslyft för äldreomsorgens medarbetare och satsningar för att förstärka äldres valfrihet och rättigheter inom äldreomsorgen.
Totalt innebär våra förslag en satsning på sjukvård och äldreomsorg på sammanlagt 5,8 miljarder kronor 2011-2014. Detta utöver de tidigare aviserade satsningarna på förstärkta statsbidrag till kommuner och landsting."


Det är bra förslag på samtliga områden. Kanske ändå att jag värderar beskedet om att satsningarna på psykiatriområdet nu permanentas allra högst. Det har vi drivit från Folkpartiet och behovet av resurser och utvecklingsarbete inom denna sektor är mycket stort.

En annan fråga som går FP:s väg, åtminstone i väljaropinionen, är förstatligandet av skolan. Enligt en undersökning som LR (Lärarnas Riksförbund) gjort (DN) så anser 90 % av väljarna att skolan inte är likvärdig över landet. Mer än hälften anser att ett större statligt ansvar är att föredra.

LR:s ordförande säger att hon inte tror att väljarna avser en återgång i alla delar till hur det tidigare statliga huvudmannaskapet fungerade. Det tror inte jag heller. Men det som krävs för att skolan ska vara likvärdig över landet är nödvändigt. Alla regelverk och krångligheter som statlig skoladministration levde med under Skolöverstyrelsens (SÖ) byråkrati är varken nödvändigt för att nå målet om likvärdighet eller önskvärt.


fredag 20 augusti 2010

Folkbladet (S) rekommenderar: Rösta på FP

Vidar Andersson, Folkbladets (S) ledarskribent rekommenderar vilsna borgerliga väljare att rösta på Folkpartiet. Men varför bara "vilsna borgerliga väljare", Vidar? Även socialdemokratiska vilsna väljare är välkomna att lägga sin röst på FP. De lär vara ganska många. Särskilt de som inte gillar den ena eller den andra av socialdemokraternas samarbetspartier (MP) och (V).

Motiven för Vidars rekommendation kan läsas på Folkbladet idag. Bland annat skriver han så här:
"Björklund har en till synes oförtröttlig reformiver som är värd respekt. Flera av de förändringar av svensk skolpolitik som bär Björklunds signatur kommer att vara bra för Sverige under lång tid framöver."

Precis så är det. Björklunds och Folkpartiets skolpolitik är bra för Sverige.

söndag 8 augusti 2010

Bra FP-förslag om resurser till skolans elevhälsa

Med rapporten "Tryggare skola" presenterade idag utbildningsminister Jan Björklund (FP) i sitt sommartal flera åtgärder som Folkpartiet vill genomföra under kommande mandatperiod för att ge elever bättre stöd. Statsbidrag till kommunerna för att bygga ut elevhälsan (skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och skolpsykologer) är ett utmärkt vallöfte på skolområdet.
Det ser ganska olika ut i landets kommuner vad gäller dessa stödresurser. Ofta många elever per skolsköterska, trots att det är väl känt sedan länge att skolsköterskans roll är av stor betydelse för de flesta elever. Att ha "ont i huvudet" och gå till skolsyster är inget konstigt. Vad eleven i verkligheten pratar med skolsköterskan behöver inte kamraterna veta något om alls.

Men även om skolsköterskan är en viktig person så behövs naturligtvis också kuratorer och psykologer. Inte minst skulle en del sociala missförhållanden kunna klaras ut utan att behöva gå så långt att socialtjänsten kopplas in. Och för elever med en begynnande psykisk ohälsa skulle tillgång på skolpsykologer innebära att barnpsyk belastades mindre och att problem fångades upp tidigare än idag. Med mindre långvariga problem som följd.

I min kommun Linköping har Folkpartiet haft ögonen på dessa behov under en tid. Inför kommande mandatperiod föreslås utökning av skolsköterskor och införande av skolvärdar, där sådana saknas idag. Det behövs fler vuxna personer med olika uppgifter i skolans värld för att skapa större trygghet.

Som framgår av folkpartirapporten finns fler förslag i syfte att öka tryggheten i skolan och därmed ge alla elever möjlighet att nå goda skolresultat.

Att framhålla föräldraansvaret är ett av förslagen. Jag ser att bloggar och andra kommentatorer gör stort nummer av att föräldrar ska kunna tvingas att komma till skolan när deras ungdomar stökar. Det utgör naturligtvis undantag, precis som framgår av rapporten. Att tydliggöra föräldraansvaret i skolans värld borde det inte finnas någon som är motståndare till. Självklart är det föräldrar som har huvudansvaret för fostran av sina barn.

Många tycks utgå från att det bara är barn från socialt trassliga hemförhållanden som stökar och stör i klassrummen och i skolan i övrigt. Men så är ingalunda fallet. Det finns olika skäl till att föräldrar abdikerar i sin föräldraroll. Osäkerhet i föräldrarollen är en. Det försöker kommunerna möta med erbjudanden om föräldrautbildningar, som oftast är mycket uppskattade. En annan orsak är att vissa föräldrar jobbar så mycket att de helt enkelt inte hinner ha bra kontakt med sina barn och med skolan och därmed inte fångar upp de signaler som troligen finns. Det kan också vara så att skolan inte välkomnar föräldraengagemang så som man borde.

Sen tycker jag att samhället inte ska underskatta viljan och förmågan hos de föräldrar, som har det lite socialt trassligt, vad gäller att ta ansvar för sina barn i skolan. Med ett respektfullt bemötande och erbjudande om stöd för hela familjen kommer de allra flesta att lyckas tillsammans med skolan att leda sina barn och ungdomar på rätt väg igen. Till på köpet också få en fungerande familj.

När jag läser en del bloggares kritik ( tex Roger Jönsson och Peter Andersson Med rätt att tycka) mot Folkpartiet och Jan Björklund tycker jag de ska ställa sig själva och sitt parti socialdemokraterna i skamvrån i stället. Hur har det blivit så här i svensk skola? Ja, inte har problemen med stök och störningar uppstått sedan 2006. Lite självkritik skulle inte skada. Och gärna också några förslag till förbättringar i stället för att osaklig kritik av andras förslag.

Övriga länkar: SvD, DN, Expressen, Aftonbladet, Per Altenberg, Roger Haddad, Nina Larsson, Rasmus (Liberal), Lärarförbundet. Lärarnas Riksförbund

onsdag 4 augusti 2010

Klädsel på jobbet kan väl regleras utan lagstiftning?

Det är lätt att dela uppfattningen att i vissa yrken är en ansiktstäckande klädsel olämplig. Det gäller i förskola och skola, inom sjukvård, vård och annan omsorg och kanske fler arbetsområden, som jag inte kommer på just nu. Att kommunicera innebär ju som bekant inte bara de ord vi säger utan kroppsspråk inklusive ansiktsuttryck är minst lika viktiga. Ibland kanske viktigare, eftersom orden kan vi styra men inte alltid ansiktsuttryck och kroppsspråket.
Själv har jag då och då råkat ut för att människor börjar debattera mot en åsikt som jag inte uttalat men som jag förmodligen uttryckt på annat sätt. Vänner brukar påpeka att det syns vad jag tänker. Det är ju lite ruskigt. Men det visar vilken betydelse annan kommunikation än ord kan ha.

Men måste fördenskull arbetsklädsel regleras i lag? Jag är ytterst tveksam och instämmer med LUF:s ordförande Adam Cwejman
"Oavsett så måste frågan ställas om det är nödvändigt att vi har specifika regler för slöjor eller om det faktiskt räcker med att arbetsgivare har möjligheten att ställa generella krav på anställda?"

Ytterligare skäl till min tveksamhet är att ett liberalt parti ska vara försiktigt med att tala om förbud så snart en företeelse i samhället skapar problem. Det kan finnas andra sätt att lösa dem som känns mer liberala än förbud och lagstiftning. Arbetsklädsel borde vara en sådan fråga.

Förslaget har i alla fall väckt uppmärksamhet. Alla media - SvD, DN, Aftonbladet, m fl och massor av bloggar - Roger Haddad, Carina Boberg, Gulan Avci, Anna SteeleKarlström,
Nina Larsson, Runo Johansson - skriver.

måndag 2 augusti 2010

Minska skolket i skolan

Idag redovisar utbildningsminister Jan Björklund förslag till åtgärder för att minska skolket i skolan. Återigen är det riktigt att att säga "Att ställa krav är att bry sig om". Här handlar det om att markera att ogiltig frånvaro är lika oaccepterat i skolan som på jobbet.

En del invänder säkert att många elever som skolkar har sociala problem. Ja, säkert är det så. Desto viktigare då att ge dem stöd, uppmärksamma deras föräldrar på problemen i stället för att låta frånvaron öka. När skolresultaten försämras är det så mycket mer att ta igen, vilket i sig kan leda till mer skolk eftersom skolan då kan upplevas som än mer jobbig.

Överraskande är att socialdemokraterna är positiva till förslaget. Miljöpartiet däremot har invändningar.

Rödgröna inte överens (Aftonbladet)
Bland de rödgröna partierna råder delade meningar om förslaget. Socialdemokraterna gör tummen upp.
– Jag ser inga problem med det här, säger Ylva Johansson, ansvarig för skolfrågor, till TT.
– Det viktiga är att man agerar när det händer och hör av sig till eleven och föräldrarna och tar reda på vad skolket beror på.
Miljöpartiets skolpolitiska talesperson Mats Pertoft är däremot kritisk.
– Vad är det Björklund vill komma till? Betyg handlar om kunskap, då ska det handla om kunskap, inte närvaro, säger han till TT.

Jag undrar vart Pertoft vill komma. Menar han att närvaron i skolan inte har någon betydelse för möjligheten att skaffa sig kunskap?!

Andra som bloggat Lotta Edholm, Roger Haddad, Mathias Sundin

torsdag 8 juli 2010

Regeringen satsar på välfärden - återigen

Alliansregeringen presenterade idag att ytterligare 9,2 miljarder kronor tillförs välfärdsområdet. Av dessa är 3 mdr kronor en tillfällig statsbidragsförstärkning till kommunsektorn under 2011 för att överbrygga de ekonomiska problem som hänger kvar efter finanskrisen.

Resterande 6,2 mdr kronor avser förstärkningar till utbildningsområdet under de närmaste åren. Det är ytterligare en framgång för Folkpartiet och Jan Björklund.

Inte minst viktig är den del som avsätts till ytterligare lärlingsplatser på gymnasiet och på vuxenutbildningen. Många ungdomar kommer att få en chans till både jobb och utbildning!

Regeringen ökar också resurserna för att Entreprenörskap i skolan ska stimuleras ytterligare. Det är ett område som vi i Folkpartiet i Linköping har med som en framträdande punkt i vårt kommunalpolitiska handlingsprogram inför kommande mandatperiod. Regeringen vill att organisationer som framgångsrikt jobbar med detta ska få ett ökat stöd. Jag hoppas att föreningen Snilleblixtarna, som har sitt kansli och verksamhetsledning i Linköping kommer ifråga. Läs gärna mer om Snilleblixtarna här.

Det finns ännu fler mycket bra inslag i den satsning som Alliansregeringen presenterat idag. Läs mer här.

Jag ser på Politikerbloggen att Maria Wetterstrand (MP) anser att dagens besked från Alliansen är "cyniskt". Hennes motiv för detta märkliga påstående är att regringen inte skulle ha gjort något alls för att stödja kommunerna under mandatperioden. Men nu får nog den gode Maria läsa på.

Sedan 2006 har regeringen tillfört nivåhöjande medel motsvarande 38 miljarder kronor. För nästa år tillkommer ytterligare 5 mdr. Därutöver har 17 mdr kronor tillförts i form av tillfälliga statsbidrag som ett stöd på grund av finanskrisen. Så när regeringen idag levererar ytterligare miljarder framförallt till skolan under kommande mandatperiod så är det inte cyniskt utan en fortsättning på den investering för Sveriges framtid som den nya skolpolitiken innebär.

Läs också Expressen, SvD, Anne-Marie Ekströms blogg, Lars Björndahls blogg, Kent Persson, Sörlidens, Pär Gustafsson, m fl.


måndag 21 juni 2010

Ny skollag

Idag debatterar riksdagen regeringens förslag till ny skollag (beslut förmodligen imorgon tisdag).

Läs alla kommentarer som t ex Per Altenberg, Carina Boberg, Rasmus (liberal), Mathias Sundin,
Helena von Schantz.

fredag 4 juni 2010

Bevisat: tidiga betyg är bra!

Så är då bekräftat av forskningen. Slopandet av betygen på 1970-talet har missgynnat arbetarklassens barn. Det har sagts förut både av utbildningsminister Jan Björklund (FP) och många andra. Nu redovisar forskaren Anna Sjögren fakta i en rapport från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Ett bra exempel på att när betyg ges tidigare än idag så är de ett stöd för eleverna kan hämtas från Haninge kommun (SvD). Inte tvärtom, som MP och V påstår.

En del menar att elever som inte får så bra betyg tappar lusten för skolan och känner sig dåliga. Jag menar att hur eleverna reagerar beror på hur vi vuxna informerar och därefter fortsätter diskussionen med barnet eller den unge. Både lärare och föräldrar måste vara tydliga med att betyget inte handlar om en bedömning av eleven som människa utan att det är elevens kunskaper i ett eller flera skolämnen som redovisas. Det är stor skillnad.

Det är klart att elever som får mindre bra eller till och med dåliga betyg blir ledsna och besvikna. Det blir vi alla när vi inte lyckas med det vi vill uppnå. Men just därför är det extra viktigt att förklara för eleven vad betyg handlar om. Att det är en hjälp att i tid få veta vad man behöver förbättra. Och - icke att förglömma - en möjlighet att få extra stöd för att kunna förbättra sina kunskaper. Här är jag övertygad om att nya skollagen blir ett klart stöd, när uteblivet stöd kan överklagas.

Om elever har vana från betyg och vana att få diskutera sina resultat med lärare och föräldrar tror jag att många olyckliga missförstånd kan undvikas den dag ungdomarna kommer ut på sitt första jobb. Man kan inte allt från dag 1 och man måste kunna ta en korrigering från arbetsledning och/eller arbetskamrater. Det har en del unga svårt för idag. Det är inte en kränkning att få ett påpekande om hur man borde ha gjort. Jag tror man kan ta det på ett naturligt sätt om man har erfarenhet av betygsdiskussion och bedömning.

Det ska verkligen bli spännande att följa betygsdebatten (och delta i den också) under den kommande valrörelsen. Om Maria Wetterstrands och MP:s "kreativa skola" kommer vi att få höra åtskilliga gånger innan den 19 september. Att stimulera elevernas kreativitet är viktigt men det utesluter inte faktakunskaper. Båda hjärnhalvorna behöver stimuleras i en bra skola.

Andra som bloggat i ämnet: Per Gustafsson, Liberalanna, Rasmus (liberal), Kristina Palmgren

onsdag 26 maj 2010

Valdebatt om äldreomsorgen i Linköping

Som jag skrev om igår så arrangerar Linköpings närradio ett antal valdebatter. I går hölls de två första. Den ena handlade om skolpolitik och där företräddes Folkpartiet av Carina Boberg med den äran. Läs anförandet och kommentarer på hennes blogg.

För Sveriges skull och för våra barns och ungdomars skull må vi hoppas att det inte blir en rödgrön regering (samt av en massa andra skäl också, förstås). När vänsterpartiets debattör i gårdagens debatt påstod att (V) vill ha en kunskapsskola och sedan redovisar med vilken politik den ska uppnås så undrar i alla fall jag vad vänsterpartister egentligen menar med begreppet "kunskapsskola". Den politik som beskrivs är redan prövad med förskräckande resultat.

Själv företrädde jag FP i debatten om den kommunala äldreomsorgen. Det är både lätt och roligt att tala om FP:s äldrepolitik. Vi har många och bra förslag, som dessutom uppskattas av väljarna. Under debatten redovisade jag i stort sett de alla punkter, som ingår i det handlingsprogram för äldreomsorgen, som vi i Folkpartiet i Linköping går till val på. Se hela avsnittet nedan:

"Äldre ska ha mer ansvar och makt över sitt liv och sin vardag. Äldres kunskap, erfarenhet och visdom måste tas tillvara – att inte göra det är resurs­slöseri. Det är dags att förändra at­tityden gentemot äldre i vårt samhälle. Äldre ska känna sig lika delaktiga i samhället och på samma villkor som alla andra.

Boende
Äldres varierande bostadsbehov kräver att kommunen har en välfung­erande bostadsplanering. Det skall finnas tillgång till moderna seniorbo­städer, funktionella och lättillgängliga, även för äldre med olika funktions­nedsättningar.
Det måste byggas trygghetsboenden för de som inte behöver mycket vård men som önskar social gemenskap och trygghet. I ett trygghetsboende ska det finnas trygghetslarm och per­sonal. Möjlighet att äta gemensamma måltider och ha sociala aktiviteter ska ingå. Även medicinsk personal bör finnas tillgänglig via särskilda avtal. Detta ska ses som en vidareutveckling av våra nuvarande servicelägenheter. Kommunen ska tillhandahålla platser för korttidsvård.
För att känna sig trygg i sin vardag när man flyttar till ett äldreboende är det viktigt att det finns personal med olika etnisk och språklig bakgrund. Vi i Folkpartiet vill att personal på alla äldreboenden ska utbildas och certifieras i HBT-frågor. Alla äldreboenden i Linköpings kommun ska ha HBT-certifierad personal.

Omsorgsgaranti
En omsorgsgaranti skall innehålla vissa kvalitetsmått. Om äldreomsor­gen inte innehåller/tillhandahåller det som utlovats skall inbetalda avgifter kunna återbetalas. I garantin ska ingå exempelvis; rätt att komma ut i friska luften regelbundet, att få duscha när man vill, god och näringsriktig kost, att få bo tillsammans med sin livs­kamrat (parboendegaranti), rätt att bo i eget rum samt att ha en fast person­lig läkarkontakt.

Flexibel hemtjänst
Folkpartiet vill införa en flexibel hemtjänst. Ett biståndsbeslut ska ges i form av stödtid. Hur hemtjänst­timmarna fördelas ska den enskilde vårdtagaren själv bestämma i dialog med personalen.

Äldreapotekare
Folkpartiet vill att kommunen ingår avtal med en äldreapotekare, en apotekare som är specialist på äldres läkemedel, dess användning och biverkningar. Utgångspunkten är att de äldre ska få en ökad livskvalitet genom att sova bättre, vara piggare, har bättre aptit, vara mer rörliga, har mindre fallbenägenhet och vara min­dre oroliga. Äldre och läkemedel är ett område där olika yrkeskategorier samarbetar i så kallade läkemedels­genomgångar för att kunna optimera äldres läkemedelsanvändning i kom­munens äldreboenden.
Äldreapotekaren samlar bland annat in fakta samt tar fram diskussionsun­derlag inför läkemedelsronderna då läkaren kommer till äldreboendena. På ronderna förser undersköterskor och sjuksköterskor läkaren med all den information som denne behöver för att kunna ta beslut angående den äldres läkemedelsbehandling. Genom detta kan läkaren på ett bättre sätt lägga till, ta bort eller byta ut läke­medel eller justera dosen. Man skiljer på symtom som beror på läkemedel, sjukdom eller naturligt åldrande. Stor vikt läggs till andra alternativ än läkemedel, främst vid ångest, oro, sömnsvårigheter, beteendestörningar och förstoppningar. Ibland kan man ersätta läkemedel med icke farmako­logiska metoder. Detta leder till färre sjukhusinläggningar på grund av läke­medelsbiverkningar. Utan kunskapen kan läkemedel komma att återinsättas på fel grunder.

Äldreombudsman
En äldreombudsman ska finnas både i kommunen och i landstinget. Denna ombudsman ska verka för de äldres rättigheter och tillvarata deras intres­sen gentemot instanser inom kommun och landsting.

Forskning
Vi vet att befolkningen blir allt äldre. Folkpartiet vill därför öka kunskapen om åldrandets sjukdomar och om äld­reomsorgen genom forskning. Vi vill även stimulera forskning kring och utveckling av byggande och utform­ning av olika boendeformer.

Kompetensutveckling
Oberoende av var man får vård och omsorg skall man mötas av adekvat utbildad personal.
Resultaten av öppna jämförelser ska användas som en del av personalens kompetensutveckling. En kontinuerlig kompetensutveckling av all personal är ett måste för att upprätthålla en professionell nivå på arbetet inom äldreomsorgen.

Stöd till anhöriga
Anhöriga gör ovärderliga insatser i äldrevården. Här är viktigt att det finns olika stöd och insatser för de anhöriga som så önskar. Idag finns väl fungerande Anhörigcenter med möj­lighet att träffa andra anhöriga. När det gäller avlastning och växelvård behövs en utbyggnad av dessa platser. Folkpartiet vill införa en anhörigpeng som den anhörige fritt kan disponera för olika stödinsatser."

tisdag 25 maj 2010

Stockholm fram och tillbaka och äldreomsorgsdebatt i Linköping

Dagen började kvart i fem i morse. Inte min bästa tid på dagen precis men allt går när det är nödvändigt. Tur att det finns frukost på tåget. Inte på alla men "mitt" tåg i morse var ett X2000 och där finns frukost. Att leva hela förmiddagen på en mugg kaffe och en skiva bröd (det är vad jag hinner denna arla morgon) det blir väl knapert.

Nåväl! Sammanträdet med Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden var effektivt - och trivsamt, så som dessa möten oftast är. Några tillsynsärenden, utkast till plan för hösten och lite till. Avslut med gemensam lunch hos Mäster Anders. Fiskgryta med saffranssmak enligt matsedeln. Var mer soppa än gryta och saffranssmaken var inte helt lätt att upptäcka. Visserligen är saffran dyrt men...

Det effektiva mötet gjorde att jag kom tidigare i Linköping och hinner nu ladda något inför kvällens närradiodebatt om äldreomsorgen i Linköping. Närradion sänder flera debatter i valrörelsen. Den första är idag med skola första timmen och äldreomsorg den andra.
Carina Boberg tar hand om skoldebatten för Folkpartiet.

tisdag 20 oktober 2009

Åter till en likvärdig skola med FP-förslag

Vi vill att staten återtar ansvaret för skolväsendet, skriver företrädare för Folkpartiet (DN) inför landsmötet i november. Den här diskussionen har funnits ett antal år i partiet. Tyvärr har inte Alliansvännerna hakat på - ännu.

Att alla elever får en likvärdig undervisning, inte minst på grundskolenivå, borde vara en självklarhet. Men så har det inte blivit efter kommunaliseringen för tjugo år sedan.

För att få en bra skola behövs också bra lärare. Läraryrket är ett av de viktigaste yrkena men också ett av de svåraste. Men eftersom Jante styr i vårt samhälle så erkänns denna sanning sällan. Inte minst påtagligt har det blivit i socialdemokratiskt styrda kommuner, eftersom detta partis skolpolitik inte omfattar begreppet "en skola för kunskap".

Det kommer säkert att höjas röster emot FP-förslaget. Inte minst från kommunpolitiskt håll med argument om kommunalt självstyre. Svaret till dem är enkelt: Det har funnits tid - tjugo år - att visa att även med kommunaliseringen får elever runtom i landet en likvärdig utbildning med hög kvalité. Den chansen har KommunSverige inte tagit. Nu måste elevernas behov sättas i första rummet.

torsdag 8 oktober 2009

Elever med handikapp försummas

Skolinspektionens granskning av vilket stöd grundskoleelever med funktionsnedsättning får för att få en god en kvalité i undervisningen är nedslående. Rapporten visar att många lärare inte vet hur man lär ut till elever med handikapp. Man saknar också kunskap om hur handikappet påverkar elevens inlärning. Särskilt belyser rapporten hur elever med syn- resp hörselnedsättning samt rörelsehinder får adekvat stöd.

Slutsatsen från Skolinspektionen är att lärarna behöver specialutbildning för att kunna ge dessa elever rätt stöd. Bristen finns också i hur skolorna hanterar elevens rätt till ett åtgärdsprogram. Vissa skolor upprättar inte ett sådant program trots att rektor har ett ansvar för att så sker, när en elev konstaterats vara i behov av särskilt stöd i undervisningen.

Detta förfaringssätt är naturligtvis helt förkastligt. Föräldrar ska inte behöva slåss för att deras barn får ett program med ett innehåll som gör att barnet klarar sin skolgång! Jag vet att många lärare gör ett fantastiskt arbete även med de elever som behöver extra stöd på grund av funktionsnedsättning eller av sociala skäl. Tyvärr får dessa lärare inte alltid uppbackning av sin skolledning. Man blir den besvärlige, som ständigt påtalar behov av resurser. Och rektorernas vardag handlar i många kommuner främst om att hålla budget.

Kommunaliseringen av skolan blev det misstag, som Allianspartierna varnade för att det skulle bli. Kommunernas ekonomi är olika, vilket leder till att skolan inte blir likvärdig i landet. Många kommunpolitiker prioriterar inte kärnverksamheterna, där skolan ingår, i så hög grad som man bör göra, vilket har lett till en utarmning av resurser.

Som väl är genomför nu utbildningsminister Jan Björklund (FP) den ena reformen efter den andra för en skola, där alla elever ges förutsättningar för en god start i livet. Sträckan från beslut om förändring till resultat för den enskilde eleven är dock lång, av naturliga skäl. Under tiden måste en skärpning ske, varefter brister upptäcks.

tisdag 18 augusti 2009

Hög tid att dela ut Orwells "1984" i gymnasieskolorna?

Som man frågar får man svar, lyder ett gammalt ordspråk. Kanske är det tillämpligt på resultatet av den undersökning som Svenska Stöldskyddsföreningen låtit göra och som refereras i en debattartikel i SvD idag. Artikeln innehåller ingen återgivning av hur frågorna är ställda till gymnasieelever, föräldrar och rektorer. Men av svaren att döma har trygghet ställts mot integritet.

Jag skrev i ett tidigare inlägg att naturligtvis måste människors oro respekteras. Men det är inte självklart att det enda sättet att förebygga brott och att skapa trygghet i och kring en skola är via kameraövervakning. Därför är det viktigt att ge alternativ att välja på när man undersöker inställningen till övervakning. Det är skillnad på att som gymnasieelev få frågan: "Tror Du att kameraövervakning ökar tryggheten i skolan?" jämfört med frågan: "Vad tror Du ökar tryggheten i skolan?" Sista frågexemplet kan eventuellt kompletteras med alternativ t ex kameraövervakning, fler vuxna i skolan, annat?
Det är svårt att tro av redovisningen av svaren att frågorna ställts utifrån mitt sista exempel.

Om det skulle vara så att svaren är ett resultat av en objektiv undersökning, då är det dags att dela ut boken "1984" av George Orwell till såväl elever, föräldrar som rektorer.