torsdag 29 juli 2010

Res inte utan försäkring!

Svd uppmärksammar alla resenärer inför utlandsresa om ändrad lagstiftning från den 1 augusti kring ansvarsfrågan om något händer. Den nya lagen innebär ett tydligt regelverk för förhållandet staten - individen i dessa fall.

Jag har skrivit om det vid två tillfällen den 19 februari och den 24 april i år.

Ansvar en bristvara


Att det ska vara så svårt att inse att om skyddsutrustning slängs i vattnet vid Bergs slussar så saknas räddningshjälp för den som drabbas av av en olycka. Corren har tidigare skrivit om personer som badar i slusstrapporna med risk för både eget och andras liv. Idag kan vi läsa om att skyddsutrustning skadas och slängs i vattnet på nätterna! Corren idag.

Nu tvingas kanalbolaget att anlita väktare på nätterna. Vem ska betala dessa extrakostnader? Ja inte är de som förstör! Det är naturligtvis resenärerna och skattebetalarna, eftersom ansvaret för en kulturklenod som Göta Kanal är statens.

Jag blir så trött på den totala brist på ansvar för varandra och för det gemensamma. Sådana här tilltag går inte att ursäktas med "det var lite roligt" alternativt "i fyllan och villan".

onsdag 28 juli 2010

Kryssen i personvalet påverkar höstens val

Det är rubriken på min debattartikel i Corren idag.
"Möjligheten att personrösta i höstens val handlar om att varje kandidat måste berätta för väljarna om sina värderingar och vad de vill uträtta i politiken. I valet till EU-parlamentet är personvalen etablerade." Läs hela artikeln.

Jag hoppas verkligen att fler väljare utnyttjar sin demokratiska rätt att personkryssa. Högst påverkan skulle väljarna ha om spärrarna togs bort helt. Något som Folkpartiet har drivit i utredningar. En liten bit på väg har vi kommit för till valet 2014 sänks spärren i riksdagsvalet från nuvarande åtta % till fem, som det är i övriga val.

Men i höst behövs fortfarande 8 % av partiets totala röster i valkretsen (i Östergötland = länet)för att förändra listan. Så om Du vill att jag ska företräda Dig och Dina åsikter i riksdagen nästa mandatperiod så måste Du sätta ett kryss för mitt namn på Folkpartiets lista den 19 september.

tisdag 27 juli 2010

Många behov och intressen ska tillgodoses i en kommunal budget

Corren påstår idag i en ledarkommentar (länk saknas)att Linköpings kommun behandlar missbrukare och personer med psykisk sjukdom "ovärdigt". Tidningen vill bibringa läsarna uppfattningen att vi Linköpingspolitiker i social- respektive omsorgsnämnd är ointresserade av att lösa boendefrågorna för utsatta människor.

Jag har svarat tidningen med följande redovisning
Nämnden och omsorgskontoret har redovisat till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige (budgetberedningen) en grundläggande utredning och plan kring nuvarande och framtida behov av nya bostäder och boendestöd till alla olika målgrupper. Dessa målgrupper är: personer med utvecklingsstörning, personer med psykiska funktionsnedsättningar, personer med förvärvad hjärnskada, personer med missbruksproblem, våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem (behov av skyddat boende), personer med samsjuklighet missbruk-psykisk sjukdom.
Varje år under innevarande mandatperiod har utbyggnad skett av ett antal bostäder samt möjlighet till boendestöd och ytterligare finns i budget för i år och kommande år. Därutöver har nämnden begärt resurser för utbyggnad enligt följande:
2011 +12,2 mkr
2012 + ytterligare 13,7 mkr
2013 + ytterligare 10,8 mkr
2014 + ytterligare 10,8 mkr

Beviljas nämnden dessa medel kan alltså drygt 70 pl komma till stånd utöver de ca 25-30 som finns i budget för åren 2011-14.


Befolkningen ökar i kommunen och med det följer också nya behov bl a av insatser/boende/boendestöd för personer med missbruksproblem. Behovet av skyddat boende för kvinnor har nämnden påtalat tidigare men ej beviljats medel. Ett akutboende finns nu med tillfälligt stöd av statliga medel men måste naturligtvis lösas permanent med kommunal finansiering. För att uppmärksamma fullmäktige på situationen för berörda kvinnor initierade jag i våras ett temasammanträde för kf-ledamöterna, där Stadsmissionen medverkade.

Psykiatrin är som bekant ett sedan många år eftersatt område i Sverige. En hel del har förbättrats efter den s.k. Miltonutredningen och resurser har tillförts både nationellt, regionalt och lokalt. Men där återstår fortfarande stora och mycket varierade behov att tillgodose, ofta avseende boende och boendestöd. En diskussion som förs och ständigt måste föras är bl a när en person kan anses vara tillräckligt behandlad inom psykiatrin (inkl inom Rättspsykiatrin) för att klara ett boende på hemmaplan. Kommunens ansvar är naturligtvis att ge allt stöd som behövs men inte psykiatrisk vård. Samarbetet kommun-sjukvård måste garanterat fungera i varje enskilt fall.

Under det senaste halvåret har efterfrågan på boende ökat från personer med utvecklingsstörning jämfört med tidigare. Många vill flytta hemifrån tidigare än förut, vilket är positivt men kräver till viss del nya former av boendelösningar. Där har omsorgsnämnden på kort tid kunnat erbjuda några lägenheter i s.k. trapphusboende. Men det är inte tillräckligt.

Boende med särskild service för personer med förvärvad hjärnskada har hittills erbjudits inom ramen för vårdbostäder. Skälet är framförallt att de är så få och med mycket varierande behov att en gruppbostad inte ansetts vara möjligt. Dock är detta ingen hållbar lösning. Yngre personer ska inte tvingas bo på vårdbostäder för mycket gamla även om behovet av service kan vara likartat. Nämnden har under våren antagit ett lokalprogram och arbete pågår för att möjliggöra mer lämpligt boende för de 5-6 personer som berörs idag.

Men det är inte bara budget som påverkar möjligheten att erbjuda boende. Det måste också finnas möjligheter att bygga nytt och/eller hyra i befintligt bostadsbestånd. Idag finns ett bra samarbete mellan olika berörda planeringsinstanser för byggande och med hyresvärdar. Trots detta så är tiden ganska lång mellan beslut och möjlighet att ta i bruk en bostad.

Slutligen: Behoven av boende och andra stödinsatser ska vägas mot alla andra behov och intressen hos kommunens invånare. Skola, förskola, äldreomsorg, potthål i asfalten, ökade hyreskostnader för ny simhall, ny fotbollsarena med ”rätt” sorts gräs, mm, mm i en nästan oändlig rad.


.

måndag 26 juli 2010

Kokain bland unga i Linköping?

Sex ungdomar fick, enligt Corren, följa med till Polisen i lördags morse. Observanta boende i innerstan anmälde att ungdomarna tycktes sniffa narkotika på en parkbänk. I en annan artikel i samma tidning säger företrädare för gatulangningsgruppen så här:
-Min uppfattning är att kokain har blivit en vanligare drog som har spridit sig i bredare befolkningsskikt. Men jag har ingen statistik. Samtidigt är jag övertygad om att det finns ett stort mörkertal.

Som socialpolitiker blir jag oroad. Det är viktigt och nödvändigt att ha god kontroll på användning av narkotika. I synnerhet ungdomars användning för att stoppa en negativ utveckling i tid. FMN:s riksordförande (Föräldraföreningen mot narkotika) Gunilla Persson är bosatt i Linköping och säger i en av artiklarna att det finns varningstecken som föräldrar måste vara uppmärksamma på även om det kan vara svårt att skilja dem från pubertetssymptom i allmänhet.

Pride 2010


Idag har Pridefestivalen startat i Stockholm. Nordens största faktiskt och idag betraktad som en av sommarens riktiga folkfester i huvudstaden. Synen på homosexualitet har förändrats och särskilt yngre personer funderar sällan kring vilken sexuell läggning kompisarna har.
Men det betyder inte är hbt-personers liv är problemfritt. Långt därifrån. Inte ens i Sverige. Vi vill ju gärna tro att vi är mer fördomsfria än många andra länders medborgare. Och beroende på vilka vi jämför oss med så ligger det en sanning i det. Åtminstone om man ser på den lagstiftning som vår riksdag beslutat om.
I samband med Pridefestivalen lyfts debatten i flera media om läget för hbt-personer både här och på andra håll. På DN-debatt skriver diskrimineringsombudsmannen Katri Linna om hur diskriminerande strukturer i vården fråntar hbt-personer rätten till vård på lika villkor. På nyhetsplats i samma tidning återfinns rubriken "Våld i hemmet vanligt för unga hbt-personer" (länk saknas).
I Aftonbladet beskriver Val Kalende om hur hon riskerar döden för sin sexualitet i hemlandet Uganda. Och i Expressen berättar Johanna Koljonen om hot och attentat mot Prideparaden i Helsingfors för några veckor sedan.
Roligare att läsa är berättelsen om RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och dess utveckling och vad organisationen och dess företrädare betytt och fortfarande betyder. Martin Andreasson, som intervjuas i DN-artikeln, är folkpartist och en av de personer som lärt mig mycket om villkoren för hbt-personer i vårt samhälle. Som riksdagsledamot åren 2002-06 var jag medlem i riksdagens HBT-nätverk, där Martin dessutom var ordförande.
Många bloggar om HBT och Pride. Här är några: Amanda, Carina, Catrine och Makthavare.
Själv bloggade jag för någon vecka sedan om att Folkpartiet i Linköping vill att alla äldreboenden ska hbt-certifierad personal.

söndag 25 juli 2010

Nationell parboendegaranti nödvändig


Så har det hänt igen! Ett gammalt par nekas att bo ihop på äldreboendet, denna gång i Hedemora (Aftonbladet). Det är tydligt att Folkpartiets förslag om en nationell parboendegaranti verkligen behövs. I min personvalskampanj som riksdagsledamot driver jag rätten för gamla människor att välja hur och var de vill bo. Där ingår parboendegarantin.

Egentligen borde kommunerna kunna tillgodose önskemålen utan att lagen tvingar dem. Så har vi gjort under alliansens ledning i min hemkommun Linköping. Efter ett folkpartiförslag i äldrenämnden finns nu ett beslut om garantin.

Men alla kommuner styrs ju inte av Allianspartierna. Därför behövs rätten garanteras i lag.


Andra som bloggat om inslaget är Jessica Eriksson.