Har gått igenom anteckningar och material som jag har med mig hem från dagarna i Almedalen. Somt kan sorteras bort och somt är inspirerande och användbart. Finns anledning att återkomma till när jobbet går igång igen 1 augusti.
Jag var på nästan alla seminarier som jag planerat och några till. Ett som jag inte uppmärksammat men som jag blev tipsad om av min partikollega Anne-Marie från Borås handlade om Mänskliga rättigheter (MR) och hur Västra Götalandsregionen som första och enda region i Sverige jobbar med detta. Anne-Marie bloggar om det här. Är en av idéerna jag ska följa upp.
Bland Fjärde storstadsregionens seminarier var det som handlade om Sveriges insats i Libyen det som jag minns allra mest trots många andra spännande.
Onsdagen var Folkpartiets dag i Almedalen. Jan Björklund höll ett mycket ideologiskt och engagerat tal. Han kom också till sin rätt vid "Efterfrågat" med Erik Blix och imitatören Göran Gabrielsson senare på kvällen.
Nu tar jag semester i tre veckor. Kanske blir det något inlägg någon regnig dag. Regnar det inte under dessa tre veckor återkommer jag i början på augusti.
fredag 8 juli 2011
måndag 4 juli 2011
Almedalen för mig 2011
I morgon bitti (tidigt som attan) flyger jag till Visby och Almedalen. Kommer att vara där till sen torsdag kväll. Ångrar att jag inte bestämde mig för att vara där åtminstone måndag och fredag också när jag försöker pricka in så många intressanta seminarier och andra aktiviter som möjligt.
Mina dagar ser ut så här nu:
Tisdag: Medverka i debatt kring LSS och barnperspektivet hos IfA (Intresseföreningen för Assistansberättigade), lyssna på en annan debatt om LSS och sedan lunch tillsammans med föreningen och några debattdeltagare.
Senare på dagen medverkar i jag i ännu en debatt kring LSS hos RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar). Ett inslag i den debatten kommer säkert att handla om Socialstyrelsens senaste granskningsrapport.
Någon gång under dagen ska jag besöka Bloggplats H 12 d v s Politometern.se i samarbete med Almega.
Besök på Bloggplats H 12 hoppas jag kunna hinna med varje dag.
Onsdag: Är Folkpartiet liberalernas dag i Almedalen. Men också Flygets Dag, där Fjärde storstadsregionen tillsammans med Svenskt Flyg, Linköpings kommun m fl arrangerar ett antal seminarier.
Så något seminarium om flygets och för all del andra transportmedels roller också blir det. Har även prickat in ett seminarium om Säkerhet och Försvar. Ska dessutom hinna med någon inbjudan från vårdföretag.
Ska sedan träffa representanter för Unga Allergiker, som vill diskutera bristen på tillgänglighet ur sitt perspektiv. Hinner förhoppningsvis lyssna på seminariet "Politisk vilja - nyckeln till biogasutveckling", där bl a Linköpings energibolag Tekniska Verken är medarrangör.
Ett besök igen hos Bloggplats H 12, sedan är det nog dags att ägna kvällen åt "min" partiledare Jan Björklund och övriga folkpartivänner.
Torsdag: Är min ambition att vara på ett seminarium kl 8.00, som handlar om "Ett näringsliv med samhällssyn". Enligt programmet kommer frågan om näringslivets syn på att anställa personer med arbetshinder av olika slag vara huvudinslag.
Förhoppningsvis hinner jag lyssna en stund på seminariet om Fritt Val av hjälpmedel. Också mycket aktuellt.
Infrastrukturplanering hos Fjärde storstadsregionen blir nästa kunskapsinhämtning. Vårdföretagen om personlig assistans och besök hos Bloggplats H 12 blir en del av eftermiddagen. För att se´n avsluta vistelsen i Almedalen för detta året med regionmingel och andra aktiviter med Fjärde storstadsregionen.
Flyg från Visby 22.15 och hemma hos make och hund runt midnatt.
Den som tror att vi som åker till Almedalen gör det som semester och mingel tror fel. Mingel förekommer men än mer av diskussioner, debatter, seminarier för kunskapsinhämtning i aktuella samhällsfrågor på alla tänkbara områden. Ta gärna del av programtidningen för årets vecka.
Jag är mycket glad över att få medverka i debatter kring villkoren för människor med funktionsnedsättning. Dock önskar jag att dessa debatter väckte lite mer uppmärksamhet i media. Inte för min skull utan för att de handlar om mänskliga rättigheter. Och att dessa insatser inte alltigenom sköts på ett tillfredsställande sätt avs amhället trots att de betyder så mycket för de människor som berörs och deras anhöriga.
Att ha en politisk profil (som i mitt fall socialpolitik) innebär inte att andra samhällsfrågor är mindre intressanta. Som kommunalråd och 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen ser jag fram emot ta med hem från Almedalen ökade kunskaper på flera områden, som berör framtiden i kommunen och i regionen. Därav denna spridning på seminariedeltagande.
Mina dagar ser ut så här nu:
Tisdag: Medverka i debatt kring LSS och barnperspektivet hos IfA (Intresseföreningen för Assistansberättigade), lyssna på en annan debatt om LSS och sedan lunch tillsammans med föreningen och några debattdeltagare.
Senare på dagen medverkar i jag i ännu en debatt kring LSS hos RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar). Ett inslag i den debatten kommer säkert att handla om Socialstyrelsens senaste granskningsrapport.
Någon gång under dagen ska jag besöka Bloggplats H 12 d v s Politometern.se i samarbete med Almega.
Besök på Bloggplats H 12 hoppas jag kunna hinna med varje dag.
Onsdag: Är Folkpartiet liberalernas dag i Almedalen. Men också Flygets Dag, där Fjärde storstadsregionen tillsammans med Svenskt Flyg, Linköpings kommun m fl arrangerar ett antal seminarier.
Så något seminarium om flygets och för all del andra transportmedels roller också blir det. Har även prickat in ett seminarium om Säkerhet och Försvar. Ska dessutom hinna med någon inbjudan från vårdföretag.
Ska sedan träffa representanter för Unga Allergiker, som vill diskutera bristen på tillgänglighet ur sitt perspektiv. Hinner förhoppningsvis lyssna på seminariet "Politisk vilja - nyckeln till biogasutveckling", där bl a Linköpings energibolag Tekniska Verken är medarrangör.
Ett besök igen hos Bloggplats H 12, sedan är det nog dags att ägna kvällen åt "min" partiledare Jan Björklund och övriga folkpartivänner.
Torsdag: Är min ambition att vara på ett seminarium kl 8.00, som handlar om "Ett näringsliv med samhällssyn". Enligt programmet kommer frågan om näringslivets syn på att anställa personer med arbetshinder av olika slag vara huvudinslag.
Förhoppningsvis hinner jag lyssna en stund på seminariet om Fritt Val av hjälpmedel. Också mycket aktuellt.
Infrastrukturplanering hos Fjärde storstadsregionen blir nästa kunskapsinhämtning. Vårdföretagen om personlig assistans och besök hos Bloggplats H 12 blir en del av eftermiddagen. För att se´n avsluta vistelsen i Almedalen för detta året med regionmingel och andra aktiviter med Fjärde storstadsregionen.
Flyg från Visby 22.15 och hemma hos make och hund runt midnatt.
Den som tror att vi som åker till Almedalen gör det som semester och mingel tror fel. Mingel förekommer men än mer av diskussioner, debatter, seminarier för kunskapsinhämtning i aktuella samhällsfrågor på alla tänkbara områden. Ta gärna del av programtidningen för årets vecka.
Jag är mycket glad över att få medverka i debatter kring villkoren för människor med funktionsnedsättning. Dock önskar jag att dessa debatter väckte lite mer uppmärksamhet i media. Inte för min skull utan för att de handlar om mänskliga rättigheter. Och att dessa insatser inte alltigenom sköts på ett tillfredsställande sätt avs amhället trots att de betyder så mycket för de människor som berörs och deras anhöriga.
Att ha en politisk profil (som i mitt fall socialpolitik) innebär inte att andra samhällsfrågor är mindre intressanta. Som kommunalråd och 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen ser jag fram emot ta med hem från Almedalen ökade kunskaper på flera områden, som berör framtiden i kommunen och i regionen. Därav denna spridning på seminariedeltagande.
torsdag 23 juni 2011
tisdag 21 juni 2011
Arbetslinjen för alla som kan och vill arbeta
Läs här min kommentar i Linköpings Tidning idag med anledning av regeringens strategi för
funktionshinderpolitiken kommande år.
funktionshinderpolitiken kommande år.
|
söndag 12 juni 2011
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden kritisk
Vid sammanträdet i torsdags beslutade vi i Säkerhets- och integritetsskydsnämnden om två rapporter. Den ena refererar DN.
Båda rapporterna kan läsas på nämndens hemsida http://www.sakint.se/Pressinfo.htm.
Nämnden är inne på sitt fjärde verksamhetsår och jag kan som ledamot konstatera att effektiviteten i tillsynen blir allt bättre. Att värna den personliga integriteten är alltid nödvändigt. I tider då den grova brottsligheten tycks öka är det förståeligt om regering och riksdag lyssnar till dem som förespråkar allt vassare metoder för att motverka en negativ utveckling. Självklart måste Sverige ha effektiva metoder för att motverka grov brottslighet. Men det får inte leda till att vi rusar in i ett övervakningssamhälle.
Båda rapporterna kan läsas på nämndens hemsida http://www.sakint.se/Pressinfo.htm.
Nämnden är inne på sitt fjärde verksamhetsår och jag kan som ledamot konstatera att effektiviteten i tillsynen blir allt bättre. Att värna den personliga integriteten är alltid nödvändigt. I tider då den grova brottsligheten tycks öka är det förståeligt om regering och riksdag lyssnar till dem som förespråkar allt vassare metoder för att motverka en negativ utveckling. Självklart måste Sverige ha effektiva metoder för att motverka grov brottslighet. Men det får inte leda till att vi rusar in i ett övervakningssamhälle.
onsdag 8 juni 2011
Att ställa upp även när det tar emot
Ja, så löd rubriken på min partikollega Claes Alméns och min artikel (se artikeln nedan) i Corren i fredags. Claes är FP-ledamot i bygg- och miljönämnden i Linköping. Artikeln kom till med anledning av att bygg- och miljönämnden medgivit ett privat företag att bygga ett behandlingshem för flickor på en tomt nära ett befintligt bostadsområde, vilket väckte oro.
Det är inte så ofta som det kommer invändningar mot omsorgsboende i vår kommun numera. Men benämningen "behandlingshem" ger uppenbarligen människor associationer till stökigheter, polisingripanden, "objudna" gäster osv.
Ett socialliberalt synsätt är naturligtvis att alla människor ska ha möjlighet att bo och leva i gemenskap med andra. Självklart ska grannar kunna ställa krav på att onormala störningar inte ska förekomma. Det är ett krav som vi alla ska kunna förvänta oss i vår boendemiljö, eller hur? Trots det så vet vi alla att det kan förekomma även med "vanliga" grannar.
Här kan Du läsa vår artikel.
I samband med att nya omsorgsboenden ska startas finns det ibland starka åsikter från de boende i området. Även om det är förståeligt att det okända skapar oro så får det aldrig innebära att vi vänder ryggen till dem som behöver samhället mest.
Det planerade boendet i Vårdsberg är det senaste fallet där boende i området är oroliga inför tanken på vårdplatser i deras närhet. Vi ser ibland samma reaktioner när man ska bygga exempelvis andra sorters omsorgsboenden och boenden för flyktingbarn.
Det är den mest naturliga reaktion i världen att som förälder vilja skydda sina barn. Vilken förälder har inte vid något tillfälle ringt sin läkare eller skyndat till akuten när ens barn bara har hosta? Även om omsorgsboenden sällan påverkar tryggheten i området, så finns oron där tills man fått facit i hand.
Men vi är alla överens om att samhället ska hjälpa dem som behöver stöd. Vi har som medmänniskor en moralisk plikt att hjälpa när vi kan. Vi har också ett egenintresse av att hjälpen finns. Det kan nästa gång vara en närstående som mår dåligt och behöver en vårdplats, eller man kan själv drabbas av en olycka och behöva samhällets stöd i form av annat boende än det egna hemmet. Självklart ska den hjälpen ges.
Det innebär att många av oss kommer att leva nära olika slags boenden. Deras förekomst i våra livsmiljöer är ett resultat av det välfärdssamhälle som de flesta svenskar är glada över att leva i. Nästan alltid kommer dessutom farhågorna på skam. Den trygga närmiljön visar sig i efterhand inte ha förändrats av den nya verksamheten.
Vi kommer därför att även i framtiden arbeta för att omsorgsboenden av olika slag ska vara ett naturligt inslag i våra bostadsområden. Det kommer ibland att ta emot, men i slutändan vill vi alla leva i ett samhälle där hjälp ges till den som behöver och att det sker i gemenskap med andra.
Det är inte så ofta som det kommer invändningar mot omsorgsboende i vår kommun numera. Men benämningen "behandlingshem" ger uppenbarligen människor associationer till stökigheter, polisingripanden, "objudna" gäster osv.
Ett socialliberalt synsätt är naturligtvis att alla människor ska ha möjlighet att bo och leva i gemenskap med andra. Självklart ska grannar kunna ställa krav på att onormala störningar inte ska förekomma. Det är ett krav som vi alla ska kunna förvänta oss i vår boendemiljö, eller hur? Trots det så vet vi alla att det kan förekomma även med "vanliga" grannar.
Här kan Du läsa vår artikel.
Omsorgsboenden av olika slag ska vara ett naturligt inslag i våra bostadsområden. Den ståndpunkten framför folkpartisterna Claes Almén och Linnéa Darell med anledning av det planerade boendet i Vårdsberg.
I samband med att nya omsorgsboenden ska startas finns det ibland starka åsikter från de boende i området. Även om det är förståeligt att det okända skapar oro så får det aldrig innebära att vi vänder ryggen till dem som behöver samhället mest.
Det planerade boendet i Vårdsberg är det senaste fallet där boende i området är oroliga inför tanken på vårdplatser i deras närhet. Vi ser ibland samma reaktioner när man ska bygga exempelvis andra sorters omsorgsboenden och boenden för flyktingbarn.
Det är den mest naturliga reaktion i världen att som förälder vilja skydda sina barn. Vilken förälder har inte vid något tillfälle ringt sin läkare eller skyndat till akuten när ens barn bara har hosta? Även om omsorgsboenden sällan påverkar tryggheten i området, så finns oron där tills man fått facit i hand.
Men vi är alla överens om att samhället ska hjälpa dem som behöver stöd. Vi har som medmänniskor en moralisk plikt att hjälpa när vi kan. Vi har också ett egenintresse av att hjälpen finns. Det kan nästa gång vara en närstående som mår dåligt och behöver en vårdplats, eller man kan själv drabbas av en olycka och behöva samhällets stöd i form av annat boende än det egna hemmet. Självklart ska den hjälpen ges.
Det innebär att många av oss kommer att leva nära olika slags boenden. Deras förekomst i våra livsmiljöer är ett resultat av det välfärdssamhälle som de flesta svenskar är glada över att leva i. Nästan alltid kommer dessutom farhågorna på skam. Den trygga närmiljön visar sig i efterhand inte ha förändrats av den nya verksamheten.
Vi kommer därför att även i framtiden arbeta för att omsorgsboenden av olika slag ska vara ett naturligt inslag i våra bostadsområden. Det kommer ibland att ta emot, men i slutändan vill vi alla leva i ett samhälle där hjälp ges till den som behöver och att det sker i gemenskap med andra.
måndag 6 juni 2011
Hur länge ska Tillgänglighetsmarschen behövas?
I lördags deltog jag i Tillgänglighetsmarschen i Norrköping (Radio Östergötland). För nionde året arrangeras denna marsch. I år på 32 orter runtom i landet. Alla med samma budskap: "Gör otillgänglighet till ett diskrimineringsbrott mot personer med funktionsnedsättning. Se Tillgänglighetsmarschen 2011, hemsida.
Min uppmaning till regering och riksdag är: Det är hög tid att gå från ord till handling!
Jag vet att remissvaren också på den senaste utredningen "Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som diskriminering" innehåller många för och emot. Men ett flertal andra länder har hittat lösningar. Även om det ibland inneburit att gå emot vissa remissinstanser synpunkter. Det modet förväntar jag mig av en svensk regering och framförallt av mina egna partivänner.
Låt årets marsch bli den sista. Eller kanske så här: låt tio-års-jubiléet bli ett firande av att år 2012 har en lag införts som innebär att otillgänglighet är ett diskrimineringsbrott mot personer med funktionsnedsättning.
Andra bloggar: Marianne Åhman, http://fulldelaktighet.nu/?p=2201
Min uppmaning till regering och riksdag är: Det är hög tid att gå från ord till handling!
Jag vet att remissvaren också på den senaste utredningen "Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som diskriminering" innehåller många för och emot. Men ett flertal andra länder har hittat lösningar. Även om det ibland inneburit att gå emot vissa remissinstanser synpunkter. Det modet förväntar jag mig av en svensk regering och framförallt av mina egna partivänner.
Låt årets marsch bli den sista. Eller kanske så här: låt tio-års-jubiléet bli ett firande av att år 2012 har en lag införts som innebär att otillgänglighet är ett diskrimineringsbrott mot personer med funktionsnedsättning.
Andra bloggar: Marianne Åhman, http://fulldelaktighet.nu/?p=2201
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)